torsdag 23 april 2009

Tung kropp

Tungt att gå till dojon idag. Tyngd och stelhet. Flera andra beskriver samma sak. Vi har inte många dagar kvar här, det spelar säkert roll. Idag tränar vi utan korrigeringar, de observerar oss och samma sak kommer att hända imorgon. Vi ska ju kunna göra våra asanas själva och veta hur och vad vi ska lägga tyngdpunkten på, när vi kommer hem.
Om någon skulle ha sagt till mig innan jag åkte att jag skulle ha min matta precis bredvid Z och Em och stått där varje dag i 3 veckor och tränat med deras ögon på mig och sedan alla fysiska korrigeringar varje dag av Z och hans slit med mig. Ja då hade jag varit darrande nervös innan. Men det konstiga är att det känns så otroligt bra. Jag är sedd! För den jag är och vad jag förmår. Min energi kan jag vissa dagar känna tydligt, dvs hur den rör sig inom mig. När jag är hel och allt är ett. Nästan något religiöst över det hela.

Idag är sinnet mer grått och jag påbörjar mitt pass. Väl medveten om att någon står på huvudet mitt i salen, någon har sina fötter bakom nacken (något att drömma om :)) och någon annan befinner sig i mayurasanan väldigt länge och ytterligare en annan promenerar runt i brygga... Något släpper, jag känner flytet även om jag är trött och lite sliten. När jag kommer till mina asanas så sitter Z bredvid mig och kommenterar. Några Good! slipper ur honom lite då och då. Han förmanar mig att jag måste fortsätta träna exakt det här när jag kommer hem för att bli av med det som besvärar i lungorna. Eftersom jag vet sedan tidigare att det funkar med de instruktioner jag får av honom känns det skönt. Jag ska inte delta i någon klass eftersom det görs andra saker där. När mina lungproblem har lättat ska jag skriva till honom för att få nya asanas. Wow! Känns fantastiskt.

Kommer ut och det regnar. Stilla mjukt regn - svalt för sinnet!

4 kommentarer:

  1. Vilken spännande 3 veckors "resa"!!
    Återigen; jag är jättetacksam över att du delar med dig:-) :-)
    Viktigast tror jag är att man lyssnar till sitt inre och gör det som känns rätt och viktigt. Vi bidrar på olika sätt. Att någon (du) berättar om vad som händer i samband med serös träning tror jag ger inspiration att fortsätta/ börja träna.

    Fascineras dagligen av hur olika människor reagerar på input. Nägra alltid positivt, andra hittar alltid något negativt och andra igen tar åt sig. Jag tror ju man själv är herre över detta, ser det som en utmaning att hitta det positiva i envar situation. Går inte det så får man titta åt ett annat håll. Lägg inte energi på personer/saker som dränerar energi!
    Som Iyengar bl.a säger ang. vägen till hälsa: Man skall glädje sig med de som lyckas, vara neutral gentemot de som har dåliga sidor. Det sista är Inte alltid så lätt!!

    Skall bli sååååå kul att ses! Säg till när du är redo att fika!!
    Kram Ag

    SvaraRadera
  2. Du har helt rätt! Svårt ibland. Ibland tolkar man fel också, tror att någon menar något fast det inte stämmer. Jag har en tendens att vara för känslig ;) Åh fika - gud vad vi ska prata!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Det är så spännande att höra om din resa, och se andras reaktioner på dina ord. Tänk att någons tankar kan vara inspiration och glädje för någon, provocerande egoism för andra! Säger ganska mycket om personligheter och erfarenheter.

    Nåja - what goes around comes around! För mig betyder dina tankar om och omkring yoga massor. Precis det här har jag saknat i yogavärlden: viljan att dela med sig. Du är en generös person och generositet sprider sig som ringar på vattnet.

    Du inspirerar mig som person och som yogautövare. Stort tack. Jag ser fram emot att höra fortsättningen!

    SvaraRadera
  4. Nu tar jag fredag!
    Snart är du hemma! Tre veckor A! Du är en hjälte. Skönt att snart få höra din röst!

    kram
    a

    SvaraRadera