Livmodern

Jag i supta baddha konasana

Håll i er. Här kommer ett låååångt inlägg. Men det är värt att läsa det tror jag!

Livmoder. Är inte vårt svenska ord helt fantastiskt? Liv. Moder. Allt livs moder. Man kan väva in mycket bara i själva ordet. Vi kvinnor har alla en relation till vår livmoder för att den är med och styr mycket av vår kropp, vår sinnesstämning, hormoner - ja hur mycket som helst egentligen. Jag tror att vi oftast tänker på den när vi är på gynundersökning, när vi har mens, PMS eller klimakteriebesvär. Eller om vi inte kan bli gravida. Eller om vi blir gravida. Ja vi vet ju allt, men jag har funderat en del på livmodern som det organ som det också är. Inte bara sätet för kreativa processer som att bära ett barn, att kunna töjas ut så mycket och sedan gå ihop igen. Det är vidunderligt. Och att öppna sig när det är dags för barnet att komma. Det är klart att det är ett delikat system som också kan rubbas. Vi äter hormoner i preventivmedelssyfte, vi äter hormoner för olika sjukdomar eller tillstånd, vi äter hormoner utan att vi vet om det för att det är tillsatt i vår mat. Allt kan störa. Men även det vi gör själva, utan att riktigt förstå hur hela kroppen fungerar.
  Jag har ju predikat mer än en gång om hur viktigt det är att inte göra någon ansträngande yoga när man har mens. Dels för att det är en nedåtgående process i kroppen och stör, dels för att kroppen behöver den spa-utrensningen varje månad som mensen faktiskt är. Jag vet många som har blivit hjälpta av att ligga i supta baddha konasana, fjärilen liggande bakåt. Menopauskvinnor slutar svettas på nätterna, de som har besvär med pms och menssmärtor blir hjälpta. Men varför ligger vi i den asanan? Jo det är för att livmodern ska hamna i rätt position.  Jag har sagt det många gånger utan att egentligen förstå vad jag har sagt.  Livmodern. Hamnar. I. Rätt . Position. Jag vet att jag har en bakåtlutande livmoder. Det har jag vetat sedan min första gynundersökning. Det har påtalats när jag har fött barn. Inget mer med det. Har aldrig tänkt på den som om den legat "fel" i mitt bäcken.  Kanske har den flyttat på sig vid mina diskbråck? Kanske hänger något ihop med min sköldkörtelförstoring som också är hormonell. Det finns en del att ta reda på där för mig. En förklaring också till smärtsamma menstruationer och hur jag har mått då.
   Jag går ju på massage ibland, min massör Jenny, som också masserar Arvigo-Maya magmassage, berättade idag om sin nya kunskap. Jag är fascinerad. Jenny skriver så här på sin hemsida:
Av olika orsaker (stillasittande arbete, skador eller fall på korsbenet, täta graviditeter, hård träning vid mens, bära tungt strax efter förlossning, trauman, emotionell stress) så påverkas blodcirkulationen till hela bäckenet samt specifikt till livmodern . Också livmodern kan hamna i position som inte är optimal. Livmodern hålls på plats av ligament, dessa ligament behöver en god tillförsel av blod annars ger det implikationer.
Hon säger också att livmodern ska inte luta åt något håll. Då har den flyttat på sig. Av någon anledning. Den ska ha en mer neutral position. Låter så logiskt när hon säger det. Och något vi aldrig fått veta. Inte jag i alla fall. Hon berättar också att många som kommer till henne tränar mycket, de utövar crossfit, tränar hårt, springer långt och länge. Gärna marathon. Och vad har de gemensamt? Jo de har rejält ont vid pms och mens. Kanske har vi tränat för hårt när livmodern sväller i sina olika processer. Kanske har vi inte lyssnat in. För livmodern hänger ju där. I sina ligament. Vi behöver inte bara stärka vår core, vi behöver ta hänsyn till våra inre organ. För det är inte naturligt att livmodern lutar, det är inte naturligt att vi har ont vid pms. Förlåt att jag säger det, för jag vet ju att så många verkligen lider av det. Men vi behöver sköta om oss, hela oss. Låt bli att träna när du har mens. Det är en sak att röra sig, något annat att träna. Lyssna inåt. Fundera på var du har din livmoder. Kanske behöver du massera din mage - varsamt från pubisbenet och uppåt, från sidorna och uppåt, från revbenen och nedåt mot naveln i alla lägen. Stryk försiktigt över ditt navelområde. Var varsam med dig själv. Din livmoder är fantastisk. Inget plågsamt organ vi måste dras med. Allt finns där. Låt oss bejaka att vi är kvinnor att vi har begåvats med något som vi behöver sköta om. Låt oss lyssna när kroppen ropar. För har vi ont, då har kroppen höjt rösten. Av olika anledningar.

Läkande asanas för kvinnors eventuella problem

De kvinnliga problemen. Eller hur man ska formulera sig. Mensvärk. Pms. Klimakteriebesvär. Jag har en asana som jag tjatat om en hel del. För jag kan inte låta bli att påminna om den då och då, baddha konasana, fjärilen.
Jag har fått olika frågor av mina elever och när det gäller de här problemen så är baddha konasana överlägsen. Enligt min erfarenhet och vad de berättar. Igår blev jag extra glad över vad jag fick höra.  
   Den första berättar om sin svåra pms, med jobbiga cravings och outhärdligt humör. Nu har det stillnat ner sig betydligt.
   Nästa berättar om att hon haft svettningar och vallningar i så hög grad att hon har varit tvungen att gå upp , 3-4 nätter varje vecka för att duscha och byta lakan. Nu ligger hon i supta baddha konasana, bakåtliggande fjärilen i 20-30 minuter innan hon går och lägger sig. Sedan hon började med det har hon inte behövt gå upp en enda natt, inte vaknat av svettningar och vallningar.
   Den som haft svår mensvärk har som "i ett trollslag" (hennes ord) blivit av med värken efter att ha legat i supta baddha konasana.
   Den ska till och med vara bra för den som är i läge för att föda barn. Livmodern hamnar rätt och det är så logiskt och naturligt. Jag blir glad och varm inombords över att en enda asana kan ha sådan påverkan. Det visar än en gång en glimt över hur otroligt verksam yogan är när den används rätt även för olika typer av åkommor och kroppsliga problem. För inget av tillstånden är naturliga. Det handlar om obalanser och hormonsköljningar. Det är inte ett naturligt tillstånd att ha mensvärk, pms eller våldsamma svettningar i övergångsåldern. Det är bara vanligt. Så vanligt att vi tror att det hör till och att det är något som är som det ska. Är du intresserad av att veta mer och få fler asanas kring de här delarna i livet så rekommenderar jag varmt att ta del av Emma Balnaves' pdf-fil som finns på här. Bara att ladda ner. Ta hand om dig och var rädd om dig. Och glöm framför allt inte att menstruationen är en nedåtgående process i din kropp, yogan är en uppåtgående. Så någonstans "krockar" de om man kör på som vanligt. Men sittande och liggande läkande asanas, de vinner alla dagar i veckan i de här tillstånden.

Bilden på mig när jag sitter i baddha konasana är förstås tagen av Dan Lindberg

Den faktiska presenten

Ibland är man bara liten. Luften liksom sipprar ut. Ögonen är trötta. Huvudet stort som en ballong. Trött på att vara trött. Så mycket på jobbet. Stora högar på mitt skrivbord och allt som gått som en dans tidigare visar sig vara höga torn.. Glömmer saker. Glömmer plånboken hemma så när jag ska handla har jag inga pengar. Inte märkvärdigt på något sätt men så infernaliskt segt. Som sirap. I mig. Utanför mig. Har inte den tiden i månaden längre men som jag saknar det. Det där att riktigt få ut allt ur mig av förra månaden. Det där att genomgå ett alldeles eget spa. Det där med att ha en menscykel och inte mixtra med den. Att känna den vågformen i sig. Att veta att efter någon dag är man som ny igen. Den känslan kommer inte. Inte på samma sätt. Ja jag saknar det faktiskt. Att få sjunka ner i mig själv en gång i månaden utan något krav på något. Att få ge sig själv en vilsam restorative yoga. Att göra asanas som gagnar kroppen och återställer blodet i kroppen. Vilken fantastisk konstruktion kvinnokroppen är med sina cykler. Det som vi oftast hänger upp oss på, klagar på eller irriterar oss över. Det som är bästa presenten. Att få rensa ut ordentligt. Och har du ont vid pms eller mens, ja då är det något som inte är som det ska. Det ska inte göra ont. Punkt. Det handlar om hormonbalans framför allt. Och den i sin tur är finstämd. Att veta att vi har ett instrument i oss eller hur jag ska säga. En inre kompass i kroppen. Som säger precis vilken dag i månaden det är. Som visar precis hur förra månaden var. Därför kan mensen skilja sig åt så mycket. För mig är det länge sen nu, men jag inser mer och mer hur otroligt viktigt det är att var varsam med sig själv en del dagar i månaden. Jag menar inte att man inte ska göra något fysiskt, jag menar att man ska vara rädd om sig. Att lyssna inåt. Går du på spa så känner du väl inte att du måste prestera ditt hårdaste fyspass samtidigt? Eller hur jag ska uttrycka mig. Jag tror nästan jag ska skriva in i min kalender när jag ska ta det väldigt stillsamt och lyssna inåt ännu mer nu när kroppen inte visar det längre.
   Ja jag vet. Det är svårt med preventivmedel. Ja jag vet. Många har ont. Ja jag vet. Många vill springa och träna hårt när de har mens. Har inga synpunkter på det. Jag säger bara - var rädd om dig!

Mens - en tillgång

Att ha mens är ingen sjukdom. Upp och hoppa. Upp och sporta. Hur många gånger har jag hört den frasen som ung? Som vuxen? Kan inte räkna alla gånger. MEN. Jag har gjort på mitt sätt. Tack gode gud. Det är självklart ingen sjukdom. Det är egentligen en förmån. Att få genomgå en rening varje månad. Att få ett eget spa i sin kropp. Om man nu inte laborerar med hormoner, p-piller och annat. Men ska man sporta när man genomgår ett spa? Nä. Såklart inte. Man ska vila i sig och låta reningen ha sin gång. Både E och Z pratade om det här ämnet flera gånger under kursen i våras. De sa också att mensen visar hur förra månaden var för dig. Därför kan mens vara så olika. Och du renar dig på fler än det fysiska sättet. Det är egentligen fantastiskt! Att följa sin egen rytm och sin egen kropp. Z berättade om när han hade sin stora yogastudio i Sydney och kvinnor klagade över PMS men ville gärna yoga trots att de menstruerade. Det gick så långt att han tog dit två kvinnliga läkare från Indien. De var konfunderade. De hade aldrig hört talas om PMS. Det finns inte i Indien sa de. Varför? Ja varför? För att där har det fungerat så att när man har mens, då vilar man. Alla i hushållet vet det och tar hand om det som behövs göras. Idag när vi lever i en modern tid så ser det naturligtvis inte ut så. Kanske har hårt arbetande kvinnor PMS i Indien också. Nu. Men det är inget eftersträvansvärt. Och framför allt det är inget naturligt tillstånd att man ska må dåligt innan mens. Att man ska må dåligt vid ägglossning, det ska inte var så. Lite känner man ju, det är klart med spänningar i brösten och på andra sätt. Men resten... Jag har aldrig haft det. Ja jag måste säga det, jag har inte det. Från min mormor och mamma fick jag rådet att pyssla om mig själv varje gång jag hade mens. Vila. Äta det jag var sugen på. Unna mig en bra bok eller tidning. Bädda ner mig. Och det har jag gjort. Och det är något jag gjort rätt kan jag känna idag :) För det vi gör idag visar sig senare i livet. Kanske hade mitt klimakterium som obemärkt smög förbi också sin del i att jag tagit hand om mig innan. I de gamla texterna står det uttryckligen att man låter bli yoga i sex dygn när man har sin cykel. Ingen yoga alls. Idag när livet ser annorlunda ut förespråkar Z och E att man vilar helt från yogan i tre dygn. På den fjärde och femte dagen så kan man göra upavistha konasana och baddha konasana och supta baddha konasana. Varför? Jo för dessa rörelser återställer blodet man förlorat. Klokheten är så tydlig. Så uppenbar. Och jag tänker på en tv-reklam jag såg för några år sedan som var för tamponger och tjejen i filmen gjorde yoga... Så fel! Varför vill vi inte vara de vi är? Vi är olika kön. Vi fungerar olika. Naturen är som den är. Vi följer med och tar emot. Eller. Vi gör tvärt emot. "bestämmer själva". Vad händer sen? Tja, det kan ta några år, men efter att du fyllt 40 och framåt då kommer du att märka hur du behandlat dig själv tidigare. Det finns inget duktigt i att yoga när man har mens. Att sporta när man har mens. Ja vi måste arbeta naturligtvis. Men sen måste vi värna oss själva och våra kroppar. Emma Balnaves har skrivit en fantastisk liten text som du kan hämta här. Var rädd om dig!

Bilden är på Emma Balnaves i supta baddha konasana med support av bolster. Hämtad från www.shadowyoga.com

Kvinnans tre viktiga stadier

Ljusa nätter. Så vackra. Man borde inte sova. Och det gör jag inte heller... Men det är nog mest en inre påverkan som gör det än en yttre. Jag är uppe och tassar vid tretiden. Och det är ljust. Magiskt. Jag är pigg, som en baby, som vaknar på nätterna, just nu. Och jag läser. Funderar. Kanske lite för mycket? Dricker mjölk med honung och är hur vaken som helst. Det varma söta landar fint i magen och till slut faller ögonlocken ned. När klockan ringer känns det som jag ligger i en svart grop som jag måste kravla mig ur. Yogan får stryka på foten när jag är så här i ofas. Det funkar inte. Det stör. Men det får vara så. Och det är då jag längtar som allra mest. Till att yoga. Till att vara pigg. Kommer att tänka på en pdf som finns att ladda ner på Shadowyogans hemsida som handlar om kvinnans tre viktiga stadier; menstruation, graviditet och menopaus. Var man än befinner sig i livet så kan man hämta klokskap ur den lilla skriften. Gå in här och ladda ner Själv inser jag att jag inte alls ska tänka så mycket och fundera kring problemlösningar fullt så aktivt som jag gör :) utifrån var jag själv befinner mig i livet. Tänker också på alla som har menssmärtor och kramper, det är inget naturligt tillstånd, det är något som inte stämmer när man har det. Ibland är det som pms och menssmärtor är vardag. Men jag tror inte alls att det ska vara så. Den här skriften stöder mina tankar. Och att stressen, bråttom, hastigheten i livet ofta gör att kroppen signalerar på olika vis. Men här finns ändå hjälp och lite generell vägledning. Jag är hjälpt av den. Hoppas du också blir det!