söndag 1 juni 2014

Spretigt och osorterat

Tänk hur skönt är det inte att resa bort ibland, nästan bara för att få komma hem. Men inte bara. Det där med att någon annan har bäddat en stor skön säng med ljuvliga lakan, lagat maten med kärlek och att någon dessutom leder dans, yoga och avslappning. Som jag behövde det! Och det här att någon varsamt lotsar en till de egna platserna man har inombords. Och att jag har fått känna att jag duger, inifrån och ut, hela vägen till månen och tillbaka. Som vi alla gör. Men hur ofta känner vi det? Hur ofta känner vi att den som leder också menar precis varje ord som smygs in i bröstkorgen och ut i systemet? Kanske alldeles för sällan. Visst kan man boosta sig själv. Visst kan man peppa sig själv. Men för mig fungerar det så att jag även behöver höra det ibland från någon annan. Som vet. Som kan.
   Just nu är jag lite trött men uppfylld. Det var kallt på Björkö men idag kom solen. Hemma var det 15 grader varmare och ändå bara 3,5 timmar bort. Att det kan skilja så mycket. Här är luften loj. Där var den mer energisk. Vi har hunnit med så mycket utan att skynda på något, vi har dansat (fridans),  yogat (yin och hatha), och blivit ledda i avslappning. Och hunnit med att bada och promenera. Juica tillsammans i köket och pratat om maten maten maten. Ätit så gott, bruncher och middagar. Det är livskvalitet.
   Det bästa är kanske ändå att få befinna sig i ett sammanhang där man delar många tankar kring tillvaron. Alltifrån yoga till mat men även vad man har i sitt badrumsskåp och städskåp. Att inte behöva förklara sig är ibland bara så enkelt. Att hänga med sin vuxna dotter, fnissa och doppa sig i det kallaste vattnet. Att somna medan vi pratar. Att yoga tillsammans. Att dansa tillsammans. Frisläppt och lätt. Inga fel finns. Åh vad jag är glad att jag åkte på det här. Åh vad jag är glad att det blev möjligt och att jag träffade de här människorna. Kanske ses vi igen, kanske inte. Att jag yogat en helt annan yoga, med annan struktur och annat andningsmönster har också varit intressant. Och yinyogan. Den var precis som jobbig som jag någonstans hade tänkt. Skön efteråt. Men för mig var det mer som en slags stretch, tänk så olika det ser ut. Som alla yogan språk. Som allt som ändå har samma mål. Och hathayogan i morse. När jag trodde att vi hade värmt upp och skulle börja, då kom nedvarvningen :) Så olika. Ändå lika. Ni hör ju, jag har ingen struktur och allt spretar. Ni får ta det så. Kära vänner, önskar er en fin söndagkväll och en bra start på veckan. Och kom ihåg att du är värdefull. Och du. Och du har lämnat det tuffaste bakom dig. Nu kan du välja precis hur du vill. Som är bäst för just dig. Namasté <3 p="">

10 kommentarer:

  1. Det låter underbart & yinyogan är ju en enda lång stretch, härligt för bindväven. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bindväven, det visste jag inte. Kram!

      Radera
  2. Härligt!
    Hoppas verkligen du kramade om Karin från mig också ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kramade henne många gånger :)

      Radera
  3. Låter fantastiskt och precis sådär spretigt får det vara innan allt landar där det ska, kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja så är det nog. Tack, kram!

      Radera
  4. Godis för själen! <3
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen! Och för kroppen ;)

      Radera
  5. Har följt din helg så där lite lagom avundsjuk :-) Så härligt och lyxigt på alla sätt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja faktiskt Lotta :) Kram!

      Radera