måndag 2 juni 2014

Min förälskelse

Kanske är det just då? Just när jag testar annan yoga som inser hur otroligt kär jag är i min egen stil. Hur mycket jag vill vara i den traditionen. Hur klok jag tycker den är. Hur mäktig den insikten är i mig. Att jag liksom valde rätt direkt. Att jag testat annat och inget kommer i närheten av det jag föll för första gången jag gjorde det. S H A D O W Y O G A. Åh. Så mycket jag jag lärt mig av den. Så många insikter, pärlband i mitt inre. Så många mjuka stunder av total frid. Så många tuffa bataljer i mitt sinne. Så många tårar, som täta höstregn. Så många skratt så kinderna värker. Tänk att jag har förmånen att få yoga den stil jag vill. Att jag har dessa makalösa lärare. Att jag har allt kvar att lära mig. Att jag kan dela det med dig även om du inte tränar samma stil som jag gör. Även om du är helfrälst på precis vad som helst. Så är ändå våra vägar sammanstrålade i slutänden. Det är min förvissning. Och att livet ordnat så klokt för mig. Att jag har min Shadowyoga. Och att jag är enda läraren kvar i stan som har den levande i mig och att jag reser varje år till Zhander och Emma. Dialogen med dem. Visdom och klokhet. Allt vackert förpackat i en stil som är sin alldeles egna.




Emma Balnaves, min lärare, som gör en del av den serie jag gör på morgonen. Hon rör sig med lätthet utan ansträngning, precis som man gör när man kultiverat sin energi och står på starka ben.

12 kommentarer:

  1. Ja tänk att det är nog så att man ibland behöver prova på annat för att inse att det man gör är så rätt. Att det är där hjärtat finns.
    Även om jag gillar Iyengaryogan också så märkte jag, när jag började utöva den igen, att jag kom närmare kundaliniyogan. Det är där jag ska vara, men att det är ok med små tillskott av annat emellanåt för att finna ny inspiration.
    Kram på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt när man hittar rätt! Kram!

      Radera
  2. Så vacker din sorts yoga är och att stå på starka ben är bra att ta med sig ut i livet. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. javisst är den?! Eller hur, starka ben behöver vi. Kram

      Radera
  3. har aldrig prövat shadow. en dag kanske...
    just nu tycker jag mycket om anusara men kanske har det mer att göra med läraren än med stilen. har tidigare varit ett stort iyengar-fan.
    idag och igår jobbade jag mycket på mina ben, känns så himla skönt och jag älskar att jag nästan alltid mår så mycket bättre efter att ha yogat, särskilt dom här dagarna när jag innan har känt mig rastlös och otillfreds.

    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror ju att läraren spelar en enorm roll men samtidigt måste ju stilen också passa. Det finns en fantastisk lärare i Shadow Yoga i Tel Aviv som heter David Malka. Bara som ett tips :) Och ja, den gör alltid något med en själv som är så rätt. Kramar

      Radera
  4. Åhh den är så vacker din yoga, konstnärlig och innerlig <3 Skulle nog passa mig även om jag har mitt hjärta i holistisk yoga( en form som kommer från Kundalini traditionen) som jag har behövt för att läka och har varit min räddning när den inte är så fysisk...

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den är ju det. Sedan modifierar man självklart det man inte kan ännu. Som i all yoga :)
      Kram

      Radera
  5. Som den allra vackraste dansen, bortom tid och rum.
    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet, den är helt enkelt underbar! Sedan ser den ännu mer underbar ut med Emma :)

      Radera
  6. Men så vackert! Tala om att vara vig och rörlig. Är du med så vig?
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anna, jag har blivit mycket mer flexibel med åren och i vissa lägen är jag det du kallar "vig" men i andra lägen inte alls. Men det spelar ingen som helst roll egentligen mer än att det ibland blir lite enklare på sätt och vis om man tar sig ner hela vägen. Kram

      Radera