Välbehövlig vila

Vi stiger upp tidigt. Det är mörkt som i ett stort skåp utanför. Billyktorna fångar alla dansande snöflingor som störtar rakt emot oss. Vi gäspar stort några gånger innan vi väl sitter på Arlanda med varsin stor kopp svart kaffe. Vi är äntligen på väg. Vi sover i planet fast det bara är eftermiddag. Vaknar ryckigt några gånger av flygvärdinnans klara röst i högtalarna. Vi landar. I Aqaba i Jordanien. Vi har aldrig varit i den här delen av världen. Det är klart att vi bär med oss en mängd tankar och föreställningar. Även om jag inte kan påminna mig just något om det här landet så irrar tankarna hit och dit. Lite pirrigt. Det är sen eftermiddag när vi äntligen tar mark. Piloten smyger ner planet och jag har ont i höger öra. Det känns som halva huvudet är bortdomnat för att örat har slagit totalt lock. Det är grått, en kylig vind rasslar och mörkret som snabbt sänker sig som en elektrisk rullgardin. Vakter. Säkerhetskontroller lite här och där. Det tar en evighet att komma igenom passkontrollen. Vi byter till och med kö. Vi möts av reseledare och vi som nästan aldrig rest med charter slås direkt av den otroliga omhändertagande situationen. Lite skönt. Lite kvävande. Vi åker en kort stund med buss och är så framme vid vårt hotell. Det är kyligt. Våra dunjackor passar bra. Ett praktfullt munsår sitter plötsligt mitt på min läpp. Jag är trött och kall.
   Och så glider den där avväpnande gästfriheten in. Den där som varenda människa har visat oss sedan vi klev ner på den jordanska jorden. Service. Det går inte att kalla det för något annat det vi möter. Och genuin trevlighet.
   Så vaknar vi till en lite kall morgon som bjuder på den mest fantastiska frukostbuffé man kan önska sig. Jag vill klappa högt i händerna som Judi Dench i Philomena. Kockarna står på rad för att steka våra ägg exakt så som vi vill ha dem! Och vi äter gott. Tjock yoghurt med rostade pistagenötter, salta sesamfrön och honung. Gott, starkt kaffe.  Grönsaker och ost. Och när vi kliver ner vid poolområdet så lyser solen stort och det är 24 grader varmt. Som en present. Vi simmar. Sover. Läser. Går på den bästa massage jag någonsin fått. Och sover. Tar en stilla kvällspromenad i den kulissartade lilla staden och det känns tydligt att det är lågsäsong. Lite skönt. Lite tomt. Det är så städat att jag tror de skurar gatorna tre gånger om dagen. Har aldrig sett ett så rent land tror jag. Bergen väntar bibliska och mäktiga i olika gula och röda skalor. Vi sover tidigt. Och jag förstår först nu hur väl vi båda behöver den här vilan. Imorgon är det Petra. Gonatt!