söndag 15 december 2013

Du känner också någon

Hon hade två veckor kvar till beräknad förlossning. Hon hade ont i huvudet när hon vaknade. Kände sig trött och otymplig. Låg kvar i sängen när hennes man gick till jobbet. Tog en Alvedon, funderade en stund innan, men tänkte att barnet i magen skulle klara att hon tog en tablett. Hon la sig en stund igen och plötsligt sänker sig mörkret över henne. Hon ser inget. Det är svart. Hon drabbas inte av panik men en iskall kyla känns i hela kroppen. Hon inser att hon inte kan ringa med sin smarta telefon när hon inte ser. Hon kryper ut i hallen där det finns en vanlig lur. Lyckas ringa sin man. Då. Då blir hon rädd på riktigt, han störtar hem, ringer efter ambulans. När de kommer till sjukhuset krampar hon. De gör en hjärnröntgen, kanske har hon fått en hjärnblödning? Nej. Det är akut havandeskapsförgiftning. Gonatt. Hon sövs och ut plockas ett friskt litet flickebarn. När hon vaknar upp har hon blivit mamma! Omtumlande och ändå helt sant. Hennes man har varit med hela vägen. Hållit i den lilla och skött om. Hon är mamma. Hon är inte frisk ännu, det höga blodtrycket tar några månader på sig att bli normalt. Men hon lever. Hon är omhändertagen. Av den sjukvård som vi har. När det kniper. När det behövs så finns det alla resurser vågar jag påstå. Nej det är inte perfekt, allt kan bli bättre. Men om du jämför. Jämför med andra platser i världen där det varannan minut dör en tjej/kvinna i sin graviditet. De överlever inte. Hon hade inte heller gjort det om hon hade bott i låt oss säga någonstans i Afrika. Eller någon annanstans där vården är obefintlig. Den glömda katastrofen. Men vi kan faktiskt hjälpa till. Vi kan skänka pengar till Musikhjälpen. Vi kan sms:a in till 72999. Vi skickar 50, 100 eller 200 kr och önskar en låt. Det är enkelt. Det svåra är att låta bli vill jag hävda. Och allt vi får på köpet av godhet och fantastiska initiativ. December blir ljust. Och hon som fick den akuta havandeskapsförgiftningen, ja hon mår bra, det är vår äldsta dotter och pyret har hunnit bli över 2 år. Jag tror att du också känner till någon liknande historia. Saker vi tar för givet i vår del av världen. Låt oss hjälpa varandra! 9 timmar kvar - heja Sverige, vi hjälps åt! Och ja, här är hon lillungen

6 kommentarer:

  1. Vilken söt tjej! Och jag har inte tänkt så, men du har ju totalt rätt i det du skriver. Tack!
    Kram
    M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle verkligen önska att vi taggade ner på alla borden och måsten onför jul och gör något för någon annan. Ett sms, enklare blir det knappast! Kram och tack för dina ord!

      Radera
  2. Du är så klok, det är verkligen något att tänka på! Jag har tittat/lyssnat en del på Musikhjälpen och det är verkligen ett underbart initiativ till att hjälpa. Vilken jättegullig flicka!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är en makalös vecka! Ni får stå ut om jag är tjatig, allt för den goda sakens skull! Kram och tack för dina rader!

      Radera
  3. Jag är så glad att du är tjatig, för vad har inte jag varit denhär veckan! Fler som tjatar, jatack ♥
    Vilken historia du delar dessutom, får mej att förstå din hjärtevärme ännu mer.
    Kram du vackra människa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur Nina :) Mera välvilligt tjat! Kram tillbaka du fina!

      Radera