Jag åker till stan på för ett möte. Det är -3 grader och det regnar! Snacka om underkylt regn. Att jag fryser rakt igenom tjocka kläder är ingen överdrift. Något som också gör att jag fryser är det hårdnade klimat jag upplever runt mig när det gäller sociala medier. Jag har tagit bort Facebook-appen i min telefon. Inte en dag för tidigt. Jag är bara kvar där för de vänner jag har som är spridda runt jorden och att jag har Messenger, där jag kommunicerar ofta med min familj och vänner. Instagram gillar jag fortfarande men jag förstår inte den här skuren av åsikter. Från både höger och vänster. Båda sidor sprickfärdiga av hur rätt de har. Det är svårt att vara en människa mitt i allt. Tycker inte ni det? Hur gör ni? Har ni stängt av allt eller scrollar ni så att det bara är roliga djurfilmer och bloopers som ni ser? Jag frågar seriöst för jag förstår inte hur man ska handskas med det. Mina barn använder inte Facebook längre och sonen har tagit bort sitt Instagramkonto också. Kanske blir det så. Jag gillar ju bilder och framför allt det ögonblickliga, själva -insta-momentet. Men jag har förstått att många proffsbloggare och andra jobbar mycket med bilderna där och då går det liksom förlorat. Tja. Villrådig är bara förnamnet. Jag vill ju inte heller vara någon som inte har koll på vad som händer.
Igår åt vi middag med några vänner, vi råkade gå på samma lilla krog. Hur troligt är det? Det var så roligt och spontant. Sådär hellyckat. Vi pratade om vattenbristen som råder i vår stad. Ja det är faktiskt vattenbrist, regn och snö uteblev i höstas just i vår region och nu ska vi alla vara försiktiga med hur mycket vatten vi använder. När vi började prata om det visade det sig att mannen i det andra sällskapet var helt frågande till det hela. Jag ser aldrig på nyheterna sa han och jag läser inte tidningen längre. Vattenbristen har varit på agendan sedan jul. Och jag blev stum. Tänk att låta bli nyheter så länge. Det kanske är något jag skulle göra också. Jag vet faktiskt inte. Å ena sidan låter det så skönt. Å andra sidan låter det lite frånvänt. Tja. Hur gör du? Vad tycker du?
Igår åt vi middag med några vänner, vi råkade gå på samma lilla krog. Hur troligt är det? Det var så roligt och spontant. Sådär hellyckat. Vi pratade om vattenbristen som råder i vår stad. Ja det är faktiskt vattenbrist, regn och snö uteblev i höstas just i vår region och nu ska vi alla vara försiktiga med hur mycket vatten vi använder. När vi började prata om det visade det sig att mannen i det andra sällskapet var helt frågande till det hela. Jag ser aldrig på nyheterna sa han och jag läser inte tidningen längre. Vattenbristen har varit på agendan sedan jul. Och jag blev stum. Tänk att låta bli nyheter så länge. Det kanske är något jag skulle göra också. Jag vet faktiskt inte. Å ena sidan låter det så skönt. Å andra sidan låter det lite frånvänt. Tja. Hur gör du? Vad tycker du?
jag är periodare för jag har så svårt att ta det där med negativiteten, videor med folk som bär sig illa åt. Ibland följer jag nyheterna via nätet. Ibland säger mannen; "jamen läste du inte det?". Här handlar det bara om vem den kvinnliga borgmästaren gått till sängs med. Då stänger jag av helt. Det är inte lätt att vara människa i detta. Precis som du säger. Facebook är bara reklam. Instagram uppvisningsfönster. Trött, som du. Kram
SvaraRaderaJa och idag tog jag bild på mitt fönster till Instagram :) Snacka om uppvisningsfönster! Nä, skoja lite bara, men visst är det svårt att förhålla sig?! Kram kram
RaderaHos mig finns ingen facebook. När det kommer folk till mig så har jag en låda där de får parkera sin mobil, är de här för att träffa mig så ska jag banne mig ha all uppmärksamhet, eller vi kan uppmärksamma varandra utan att det läggs ut på FB med text liknande: Bästaste, finaste, snällaste och allt annat gulligull...(jag kräks på vissa ordval)
SvaraRaderaFör övrigt så var jag på en experimentverkstad igår med dotter och barnbarn och där, vid fikat satt en mamma med två barn, mamman glodde på sin mobil oavbrutet i 22 minuter och barnen fick klara sig själv. Vad får de för minnen av sin barndom? Jag är urless på sociala medier, jag läser text-tvnyheterna varje dag.. jag har slängt ut tv:n så nu får jag läsa det på nätet istället.
Det var radikala åtgärder! Och jag försvarar verkligen inget evigt mobiltelefonfixande. Speciellt inte när man är med andra människor. Men jag kan tycka att det är otroligt smidigt att kommunicera med mina yogavänner runtom i världen, som Canada, Korea, USA och vissa i Europa via FB. Så jag tar inte bort den, däremot behöver jag inte ha den i mobilen. Det handlar ju ändå om HUR vi använder kanalerna, inte att de är dåliga i sig. Tack för dina ord!
RaderaJag har en gammaldags mobil utan surf, har facebook för att ha kontakt med grabbarna och ett par gamla vänner men gör i princip aldrig några inlägg, instagram o twitter har jag aldrig brytt mig om. Jag läser text-tv för då kan jag välja vilka nyheter jag vill läsa om, ser sällan nyheter på tv och läser lokalblaskan mest för födde o dödde, recensioner, kulturnyheter osv. Är sååååå förbaskat trött o less på hur världen o samhället ser ut och skulle ibland vilja bosätta mig långt ut i skogen och säga hejdå till det mesta. Bara omge mig med familj o nära vänner. Men så kan man väl inte heller göra, framför allt när man har eget företag, men jag förstår de som väljer det. Sorgligt är det att betrakta alla med sina näsor i telefonen, speciellt föräldrar som väljer bort sina barn. Var kommer det att sluta? Men kanske vi alla tar förnuftet till fånga så småningom. Kanske kommer det andra tider någon gång. Tur att man inte är odödlig, tycker jag.
SvaraRaderaKram Carina
Jag tror att pendeln svänger snart. Jag ser ju på mina egna barn hur lite de använder sig av sociala medier och till och med tagit bort profiler. Sen är ju som sagt inte allt av ondo, men jag blir kräkfärdig på alla dessa tyckanden om allt och alla! Kram!
RaderaJa, tyckandet är otäckt i många fall. Särskilt den flod av hat som väller över många kvinnliga artister, politiker, idrottare mm. Vad är det med männen? Var kommer allt hat ifrån? Varför är så många så arga? Det är riktigt, riktigt skrämmande, tycker jag.
RaderaJa det är helt rubbat! Finns inget försonande alls i det!
RaderaJag får allt svårare att förstå hur folk VILL såra, vill sprida negativitet, vill ha rätt till vilket pris som helst. Hur folk tar sig rätten att klampa in hursomhelst hos andra och på rent djävulskap försura omgivningen. Så ja, jag drar mej undan allt mer. Särskilt Facebook, det klimatet som är där behöver jag inte - och då har jag ju ändå "justerat mitt flöde", men man ser ju ändå hos andra och ser kommentarer på delade länkar osv. Däremot Instagram, där trivs jag och där är det åtm tillsvidare ett skönt klimat. Twitter har jag inte, eller andra soc.media heller. Och alla aviseringar är avstängda eller väldigt diskreta på min telefon, askyr plingandet och plongandet som hörs i allas fickor, hur orkar och vill man ha det så?! Usch, jag låter som en bitterfitta nu, förlåt :), men det har blivit så sjukt med allt och allt svårare att förhålla sig till allt. Nyheterna tar kål på en, jag skummar bara, och folkvalda beslutsfattare går nuts på märkliga saker. Bondförnuftet, respekten och medkänslan sinar fort, fort. May the force be with us. Hälsningar, Domedagsprofetian :D
SvaraRaderaKRAM KRAM
Du låter som mig :) Har samma inställning till FB, Twitter har jag inte och gillar fortf IG. Ja den här hatiska arga tonen som finns i alla läger numera, jag står inte ut med den! Måtte pendeln svänga igen!kram kram från ett annat surkart!
Radera