fredag 30 oktober 2015

Snart dags att summera


Det har varit fullkomligt bedårande dagar. Strålande sol, krispiga morgnar och kylig luft när jag är på väg till dojon. Utöver min träning så är det ju så mycket annat som händer. Man hinner prata ifatt med vänner, promenera, dricka kaffe och äta lunch läääänge. Vila. Somna tidigt och fundera. Allt är förmodligen precis som det ska även om jag själv är i ett slags tillstånd jag inte riktigt känner igen så vill jag ändå förmedla tacksamheten och trösten i att jag är här. Att jag får min del av det som ges och att jag blir korrigerad ibland av flera stycken samtidigt för att asanan riktigt ska sjunka in i mitt medvetande och kropp.
   Idag har det varit marknad och det har varit människor överallt i den här lilla medeltida byn. Jag har ätit lunch med en vän jag inte sett på tre år och det är skönt när man ganska snart hittar sin ton, vänner emellan. Förtroenden och tankar. Jag är rik på så många sätt och jag har släppt så många måsten. Det har varit och är en resa. I 10 år har jag följt min lärare. I TIO år. Det är länge. Det är på ett plan obeskrivligt och på ett annat plan helt självklart.
   Hösten här är helt perfekt. Vi bor 20 minuters promenad utanför byn och det är så läkande att ha promenaden fram och tillbaka, ibland mer än en gång om dagen.
   Byn är som en sagoby. Den känns som hämtad ur en film, nästan som att gå i en kuliss. Alla är vänliga, även om det alltid är mycket turister här så är människorna genuint trevliga. Det enda minuset är det svaga kaffet! Trodde vi skulle få riktigt svart kaffe men det är knappt så espresson är stark. Det är märkligt. Jag är inte ledsen, jag är inte trött längre. Jag är inte riktigt där jag ska vara men jag har återigen hittat till nya beslut i mig själv. Jag behöver verkligen inte bevisa eller visa något för någon annan. Jag har inte shoppat något, jag har allt jag behöver. Lite symboliskt är det nog så överlag för mig just nu i mitt liv. Imorgon bitti är det sista lektionen som vi tränar, på söndag morgon knyts säcken ihop med någon timmes prat. Det är gott så. Vad som händer sedan, står skrivet i mina stjärnor. Önskar dig en skön Allhelgonahelg, vad du än gör så hoppas jag att du gör det som just du har valt. Må väl.

2 kommentarer:

  1. Sitter med mitt morgonkaffe, läser dina rader och ryser av välbehag.
    "Jag behöver verkligen inte bevisa eller visa något för någon annan", det är det som allt handlar om. I alla fall för mig.
    Att vara i den där livets resa för sin egen skull, kanske vackla lite eller mycket stundvis och sen, en knuff i rätt riktning och man är på väg igen.landar i det och känner sig stark i det...Det är så, så kraftfullt!

    Jag blir glad av att läsa det här, känner mig peppad!
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Hannis, dina ord gör mig också glad. Kan jag peppa någon så är jag nöjd. Hoppas du får en fin helg, du har jobbat mycket nu.
      Kram kram

      Radera