måndag 28 september 2015

Fascinationen över månen

Jag sover ofta gott, men när jag sover lite si och så, brukar alltid månen vara inblandad. Och inatt skulle det ju vara  mer spektakulärt än någonsin. Med både fullmåne, supermåne och blodmåne. Jag var beredd. Tänkte att vaknar jag så vaknar jag. Och det gjorde jag. Vid 03 var jag vaken, gick upp. Och månen som jag ser genom ett litet fönster vid vår yogaplats, den var så stor. Nära. Och den fullkomligt lyste upp hela åkern framför vårt hus och skogen bortom det. Jag såg trädgården i ett lite kallt ljus. Men många stjärnor. Visste att det var kallt, bara några grader så jag stod där i min pyjamas en stund. Bara drog i mig ljuset. Tänkte inte. Bara stod i stunden. Men tröttheten rev i kroppen, jag la mig en stund och nästa gång jag vaknade var det morgon! Jag missade den blodröda månen. Nu måste jag vänta till 2033 då fenomenen inträffar igen. Jag tror att månen alltid lockat människan, i olika kulturer på olika vis. Zhander pratar om planeternas inverkan på kroppen och hur vi faktiskt har ett mikrokosmos i vår kropp. En del upplever ingenting vid fullmåne. En del vid nymåne och andra aldrig. Min mamma som arbetade på en postoperativ avdelningen på sjukhuset berättade att det alltid kom in fler blindtarmsinflammationer på fullmånenätterna, det var något som var välkänt för dem. Vår mellanunge var redan som baby väldigt påverkad, hon sov nästan inte alls på fullmånenätterna. Själv påverkas jag alltid. Jag håller inte alltid reda på månens faser, men det gör min kropp. Z säger också att månen har en våldsam ingrediens i sig, att man ska vara varsam med sin yoga när månen är ny eller full. Skadar man sig vid fullmåne, brukar det ta längre tid för kroppen att läka. Vissa yogatraditioner som Ashtangayogan gör ingen yoga vid ny- eller fullmåne. En del tycker det är trams. Själv är jag fascinerad. Jag var som barn väldigt fascinerad av rymden, av det stora oändliga på något vis. Om månen kan påverka havet med sitt tidvatten så är det för mig ganska logiskt att den även påverkar oss. Även om vi naturligtvis är olika känsliga. Många har sin menscykel helt koordinerad med månen, så var det nog från början, innan syntetiska hormoner och annat började användas i p-piller. Jag är tacksam att jag har en koppling uppåt. Att min kropp finns i samklang med något som är så stort och mäktigt, är inte det ganska fantastiskt? Så här skriver Zandra om fullmånen:

Det sägs att fullmånar lockar upp det vi försökt förtränga i vårt undermedvetna till ytan. För mig stämmer det definitivt. Det jag går igenom och bearbetar känslomässigt nu dök upp för första gången under en fullmånemeditation.
Fullmånar och speciellt den här, blodmånen, handlar om att släppa taget. Har du gammalt bagage du går och bär på så är det ett utmärkt tillfälle att göra en ceremoni för att lämna det bakom dig, vad det än må vara. Det kan vara allt från ett ex till vanor eller rädslor du vill göra dig av med. Släppa taget, för att du ska kunna gå vidare i livet, friare, lättare och öppen för att släppa in nytt. Man kan se fullmånen lite som en storstädning i känslolivet.


Bilden har jag lånat av Anders Hedlund i Sala, hittade den via FB. Tyckte den var helt underbar!

8 kommentarer:

  1. Vilken fantastisk bild. Jag missade också brukar alltid vakna och gå på toa eller så men i natt sov jag som en stock.. typiskt. När jag gick upp och yogade vid sex var månen stor men inte röd. Jag är väldigt fascinerad av månen och kan stå och beundra den länge.. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst är den fantastisk! Jag kan också nästan drunkna i månen :) Kram

      Radera
  2. Jag är måttligt intresserad. Ärligt. Visst påverkas jag, men det är ändå något som jag inte har behov av att g(r)otta mej i. Tänker att det är skönt att man får välja vad man vill(!) vara intresserad av, så det fick vara blodmåne för min del, jag sov sött :)
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner mer en fascination än ett behov. Tycker det är så mäktigt och att vi påverkas gör ju att jag per automatik blir nyfiken. Men det är ju jag :) Tyvärr sov jag också sött! kram

      Radera
  3. Jag var uppe en sväng på toa vid 4 och såg att månen var liksom grå (?) med en ljus kant nertill. Alls inte röd, eller ens lite orange. Men det kanske är skillnad inne i stan. Det Nina skriver är lite intressant, kanske därför jag varit så himla trött och liksom "broken" idag.
    Sen tänker jag på det där man säger att man ska "släppa taget" om saker o ting. Jag tycker mig ha märkt att man kan försöka släppa taget tills man blir blå, men det är inte förrän man är färdig med vad det nu är, som det släpper taget om en själv. Släppandet är inte viljestyrt utan något som händer när det är dags, färdigt.
    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det tror jag inte, har sett helt fantastiska bilder från storstäder på jorden. Ja det är klart att man inte är klar förrän man är klar så att säga. Men ibland kan man få en extra puff, inget annat.

      Radera
  4. Jag håller med idagtankerjagpa. Det här med att släppa taget sker inte förrän man är färdig och det är så olika när man är färdig just.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja så är det. Ibland kan man bli peppad och känna att nu är det verkligen dags!

      Radera