onsdag 7 maj 2014

Ibland går fel tåg till rätt station

Vi småspringer huttrande under varsitt paraply. Vattnet plaskar i rännstenen och vill in i skorna och mina tår är iskalla. Vi får en plats på ett nästan fullsatt italiensk liten krog som vi gillar. Jag äter varm vegetarisk lasagne med stark tomatsås, parmesanost och aubergineplattor istället för lasagneplattor. Den är het och god. Vi dricker kaffe och tar ett italienskt litet bakverk och så korsar vi gatan och tar oss in på biografen. Jag har biljetterna till The Grand Budapest Hotel och den skall visas i salong 9.  Vi har väntat länge på den här filmen. Vi tar oss in i salongen,  jag köper alltid sittplatser på vänster sida men det verkar som vi ska sitta på högersidan. Fel rad men rätt nummer... Hur kan det bli så? Men  filmen börjar direkt och jag tänker lite förvånat - men utspelar den sig i Indien?  Sedan kommer titeln The Lunchbox och jag tänker förstrött att det måste vara en del-titel på något vis och ändå vet jag djupt inom mig att vi sitter och tittar på fel film. I fel salong. Men vi sitter kvar. Det är inte den film som vi köpt biljetter till. Men vi dras med i det långsamma, poetiska tempot och vi är i Indien i två timmar. Den är helt enkelt underbar. Den är fel men blir helt rätt. Jag ska inte avslöja historien för dig som inte sett den men i filmen sägs -ibland går fel tåg till rätt station - och det är exakt så det blir för oss. Den förmedlar ordlöst det jag behöver precis nu och jag känner saker öppna sig inom mig. I huvudet. I hjärtat. I själen. Jag tar emot och sjunker i fåtöljen och njuter. Hela tiden.  När vi går ut visar det sig att vi suttit i salong 8 istället för 9...
   När jag kör hem måste jag ha det helt tyst i min bil. Tankarna är som stora bubblor som studsar mot biltaket, saker flyter upp och runt. Jag har en idé jag tänkt lite smått på tidigare men som känts som en omöjlighet och plötsligt inser jag att det är precis det här jag vill. Ska försöka. Åh. Den filmen. Fel film blev helt rätt för mig. För oss båda. Och min längtan efter Indien blev stillad för en stund. Viskar tyst -tack universum utan att känna mig det minsta larvig eller flummig. För ibland får man faktiskt precis det man behöver. I precis rätt stund. Det är bara det att förpackningen ser så annorlunda ut mot vad man önskar sig att man nästan inte märker gåvan. Men ikväll, ikväll märkte vi den. Fnissade lite mot varandra och när regnet fortsätter slå på taket kan jag inte annat än le.

  

14 kommentarer:

  1. Ha ha ha! Så bra det kan bli ibland.
    Fast The Grand Budapest hotel är också bra.
    Så du får gå på bio en gång till.
    Det var en Melanzane alla parmigiana du åt, mums!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet! Ja den filmen ska vi naturligtvis också se och ja det var precis det jag åt, supergott! Kram

      Radera
  2. Helt underbart! Tänk vad mycket intressant och spännande som kan hända om man hoppar på "fel" tåg och vågar vara i det. Så rätt det kan bli!
    Jag känner mig lätt i hjärtat av denna charmiga läsning, <3
    Kram

    SvaraRadera
  3. Underbart! Ja, det där universum, alltså :-) Du som skrev om Indien precis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja min längtan till Indien slog rakt igenom :) Det där universum!

      Radera
  4. Fick goose bumps av dina rader idag :) Så fiffigt det ordnar sig ibland - när fel blir rätt!
    Kram!

    SvaraRadera
  5. Åhh så fint det blev. Älskar när man bara släpper och låter det vara som det är och litar på universum. Skrev just ett inlägg om tillit. Skriver ofta om det har jag märkt.Jag får ett lugn och samtidigt kraft.

    Jag har också Indienlängtan som kommer och går men jag vet att det inte blir än på ett bra tag så jag vilar mig i det och ser det härliga som händer just nu i mitt liv. Men den blommade upp när jag läste dina inlägg <3 Så fint du skrev i ditt förra inlägg om att det är som en fin present som ni får vänta på. Jag känner pirret,lyckan att öppna presenten och man vet alltid att det är en fin gåva att komma till Indien <3

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Indien finns där som en längtande grundton i mig också. Men skönt att du kan vila i det som är. Tillit kanske det svåraste för mig. Men så viktigt och så skönt när man bara följer med. Kram!

      Radera
  6. "Fel tåg till rätt station" - vilket underbart uttryck!
    Carina

    SvaraRadera