lördag 10 maj 2014

With a little help from my friends

Igår var en riktig skitdag. Det regnade. Iskallt. Jag hade ont i höften och benet. Förmådde knappt öppna ögonen. För att jag var så trött. Var som totalknockad. Klädde mig sen eftermiddag och kände mig på något konstigt sätt helt vissen och liksom usel. Kan inte härleda det till något förutom årstiden. Jag vet att det är fler som har nedstämdhet på våren än hösten men det är inte så ofta människor uttalar det. Men jag skrev en liten rad på FB igår och fick ett enormt gensvar. Jag är häpen. Fick en hel del mail i inboxen och så alla dessa sköna tips i min feed. Många på yoga förståss :) men det är ju liksom självklart redan. Kanske behöver man grotta ner sig totalt ibland och släppa taget om en glädje som inte är riktigt närvarande? Jag behöver nog det. Det är inte lika hela tiden. Ingen glättig fasad, ibland är det helt enkelt tungt. Oavsett. Men om man är nere i gropen så finns det inget som gör det lättare att klättra upp igen om man blir påhejad. Jag är en riktig sucker för uppmuntran och feedback. Må vara att det kan kännas ytligt i sociala medier, men det kan också kännas ganska skönt ibland. Boosten.
   Fortfarande lika kallt. Men lite spirande glädje inuti. Har bestämt mig för att köra strikt paleo, jag har knarkat kvarg, skulle faktiskt kunna äta hur mycket som helst av det men magen mår inte bra. Tror att kosten också är en del i denna stressiga årstid. Jag vill kunna stanna upp. Jag vill njuta. Jag vill följa med alla blommor och träd som snart blommar. Jag vill vara i det. Utan att känna pressen från något håll. Allra minst från mig själv. Jag längtar efter att gå i sandaler. Bara ben och klänning. Och inget annat.
   Yogan är där och jag tuggar i mig, jag gör, jag går vidare i det - vad är alternativet? Ska jag hoppa över motståndet som utvecklat mig mest? Nej. Men jag behöver inte stånga mitt huvud mot väggen hela tiden. Ibland. Ibland inte. Jag vet att bästa sättet att äta en elefant är en liten bit i taget. Så får det bli här också. Ett litet fall framåt. Ha en fin helg mina vänner!

Mandalan har  jag lånat på nätet

2 kommentarer:

  1. För mej är du klok och vågar mycket. Jag tror att det där motståndet finns hos alla även om ingen väljer att se det. Jag får kraft av att läsa hos dej!!
    Kram
    M

    SvaraRadera