lördag 28 december 2013

Larm inuti

Det har stormat. Ösregnat. Men när det äntligen blev uppehåll och skymningen färgade hela himlen apelsinfärgad så tog vi äntligen en lite längre promenad, jag och dottern. Inga kilometrar som mäts, ingen tid som ska hinnas med, bara en vanlig promenad och så skönt att få sträcka ut hela kroppen och andas frisk luft. Kommer hem och gör lite mjuk yoga. Och från mörkret utanför kan jag känna en slags tillförsikt, en aning om något. Jag gör mitt mudra jag fått av min lärare, i slutet av passet. Och larmet inuti går inte att ta fel på. Tänk att det här med att vara uppe sent och äta sådant jag annars väljer bort, det påverkar mig så mycket. Mer än jag förstått. Det är som en slags trummande orkester inuti när jag stänger till om mina öron och slutar mina ögon. Händernas beröring av olika punkter i mitt ansikte. Dags att börja styra om rutinerna lite. Men än har vi huset fullt av ungar, än får det vara så här. Vill inte missa något. Vill inte vara en surmagad person som alltid måste göra som hon brukar. Vill inte vara så rutinartad att det inte får vara annorlunda ibland. Men det svider i magen och ögonen är trötta. Larm i kroppen. Och ändå svämmar hjärtat över av goda känslor. God fortsättning!

12 kommentarer:

  1. Känner igen mej! Jag vaknade i natt, precis den tiden då levern sägs arbeta som mest... Det är så typiskt mej att vakna den tiden och ha svårt att somna om, när mat- och sovklockan tickar i otakt. Längtar efter den mer eller mindre renande vardagen, men ännu som du skriver, någon dag till av "lättja". Kram och keep up!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den där stackars levern :) Kram och det vet du!

      Radera
  2. vacker bild, ser nästan ut som om det vore sommar...
    inatt vaknade jag kvart i tre. har inte somnat om än. sitter här med en kopp te och läser bloggar istället...
    känner också att min kropp påverkas av all denna fest och julmat. så otroligt svag för mat och sötsaker, och ibland är det så himla svårt att dra gränsen.

    kramar till dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att vi alla påverkas men ju mer man känner sin kropp så känner man när det blir "avvikelser" :) Kram kram

      Radera
  3. Här är en till som inte mäter km när jag är ute och går eller joggar:-). Jag mår inte heller bra av för sena kvällar och för mycket sött. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att låta bli helt enkelt. Snart låter jag bli det söta igen också ! Kram

      Radera
  4. Ja, sömnen är verkligen upp och ner just nu. Kroppen och huvudet turas om att vara trötta, men är det sällan samtidigt dessvärre... Det är inte utan att man längtar litegrann efter vardag med arbete, regelbundna tider och mindre med konstigheter i magen.
    God fortsättning till dig också!
    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja lite längtar man efter vardagsstrukturen. Jag jobbar imorgon och då får jag lite vardag :) Sen ledig igen!

      Radera
  5. Härligt att du inte går omkring och önskar bort dina barn...känner någon som gör det och jag räknar dagarna igen.
    Njut, krama och söta på. Det tar du igen sen! Stor Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag njuter av dem! Men du vet, vi är alla vuxna nu så det är klart att i längden skulle jag kanske bli trött :) Men nu är det bara härligt! kramar och hoppas du har det bra!

      Radera