tisdag 14 mars 2017

Pysslar om mig

Nutellasemla
Att följa med. Det är mitt nya mantra. Med mig själv. I yogan. I styrketräningen. I allt. Visst låter det fint? Lätt? Nå. Jag kan ibland känna att jag liksom är kringskuren av en mängd saker och beslut, som faktiskt kommer från mig själv. Smått som stort. Och ändå upplever jag ofta en stor frihet för att jag går en egen väg. Men de sista morgnarna har något annat kommit till ytan. Att jag ska vara snäll mot mig. Det kan betyda allt och inget. För stunden. För dagen.
   Idag har det betytt att strunta i en massa göromål här hemma men ändå promenad i ett kallt regn. Det har betytt fotvård på mitt favvoställe i stan. Där blev killen som har stället utskälld av en parant dam idag, en dam som gapade och skrek för att HON kom för sent och att hon fick boka om sin tid. Mmm. Ibland vet man inte vad man ska tro om människor. Nå. Jag hörde inte allt men frågade när jag betalade och kände att jag ville be om ursäkt å hennes vägnar. Helt enkelt. Han blev stum och generad. Men glad.
   Sen gick jag på stan, fyndade en ljuslykta med solceller, presenter till lilla barnbarnet som blir 2 år nästa helg och så gick jag på konditori. Tänkte unna mig en semla, men de var slut. Tyvärr fick jag trösta mig med en nutella-semla :) Det gick också bra.
   Jag är väldigt trött trots att jag sover. Jag har ingen oro eller annat som stör, det är bara så. Efter den här fullmånen har jag varit lite hit och dit. Mjuk igår. Stel idag. Så jag bokade en massage till mig själv imorgon. Den enda dagen på hela månaden som det fanns en tid! Så jag tänker, sådärja, det är som det ska.
    Jag raljerar lite. När mycket i världen står på kant så får man faktiskt vara lite snäll mot sig själv ändå. Ibland behöver jag pyssla om mig, precis som jag gör med andra. Sitter här, mätt i magen, spöregn utanför och glänsande röda tågnaglar. Jag kan ibland vara lite för sträng med just mig själv. Men jag har bestämt mig för att resten av livet ska jag följa med. I det som visar sig. Det känns snudd på ett äventyr, även om jag kanske gjort det tidigare. Jaja, via yogan hittar vi inåt, men att liksom omfamna det hela. Att bara följa med. I ALLT.

Vad säger ni? Är ni med mig?

9 kommentarer:

  1. ja absolut! Särskilt det där med att vara snäll mot sig själv. Idag var det liksom vansinnes gott fröbröd med nutella i stora lass här. Kände mig mindre lessen sen. Yes! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha tänk va lite sött gör med oss. Snällhet IT is! Kram

      Radera
  2. Jag är med dig fullt ut Annika! Jättebra att du ska vara mer snäll mot dig själv. Jag behöver också vara mer snäll mot mig själv - och tror de flesta skulle må bra av att vara lite mer snälla mot sig själva! I mindfulnesskursen som jag går nu övar vi upp medkänslan till oss känsla! Det är så härligt! Ha en fin & självsnäll dag! Många kramar Helena

    SvaraRadera
  3. ...övar upp medkänslan till oss själva...ska det stå såklart:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den har varit eftersatt... Självsnäll har jag varit hela dagen :) Stor kram

      Radera
  4. Tänkte lite samma tankar igår som när du skrev och så var jag så otroligt trött och bara rasade i säng tidigt. Idag är det en mycket bättre dag för mig. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt Ulrika, samma för mig! Kram

      Radera
  5. Jamen är det inte flera, som stannar upp nu och inser att det behövs lite mer vila här, lite mer omhändertagande där, en smula självsnällhet och absolut något gott på asietten :) <3 Hoppas denna våren är början på mera mjukhet, åt alla håll. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo så är det nog nu. Våren kräver det mjuka för att landa. Kram kram

      Radera