onsdag 8 mars 2017

Exakta önskningar

Utan filter var det helt utan färg idag så jag fuskade lite!
Historien om ett jobb. Jag hade inte tänkt söka något mer jobb, jag jobbar ju i mitt företag och har varit nöjd så. Dessutom är jag strax 62 år och är nöjd så också.  Men så fick jag en annons skickad till mig från flera håll och tänkte; men det är ju mig de beskriver. En tjänst som innehöll alla delar jag jobbat med - utanförskap, sociala problem, kommunikation, marknadsföring - ja hela svängen liksom. Så jag sökte. Efter noggrant övervägande sökte jag. De intervjuade fortlöpande och jag skickad in min anmälan till jobbet på måndagen, på onsdagen ringde chefen och på fredagen var jag där på intervju. De var översvallande och supertrevliga på intervjun, nästan så jag blev ställd. Är det på riktigt? Är människor så här intresserade på den här arbetsplatsen? Två dagar senare var sista dagen för ansökan och på måndagen vaknade jag med två starka förvissningar;
1. Jag får inte jobbet men det var superkul att få gå på intervjun. Men de har valt någon annan. 
2. Om jag ändå kunde få jobba där lite grann, det skulle faktiskt vara bättre än en heltidsanställning. Typ jobba några månader, några dagar i veckan. Måndag, onsdag, torsdag vore bra dagar att jobba på sa jag till min man. Han skrattade och sa - nu får du väl ge dig. Det kan ju inte vara klart ännu!
   På eftermiddagen blev jag uppringd av chefen som sa; - tyvärr valde vi inte dig, men det stod mellan dig och en annan. (jag suckade djupt av lättnad inom mig) Men, fortsatte hon, det vore fint om du kunde komma hit som konsult i några månader - några dagar i veckan - vad sägs om det? Skulle måndag, onsdag, torsdag vara bra dagar?
   Vad säger man då? Ja, jag sa JA det passar mig fint! Och jaa, det ska bli så kul. Jag börjar den 20/3 och jobbar till midsommar ungefär. Och just idag på internationella kvinnodagen har jag varit där och fått information om vad jag ska jobba med och allt känns fint. Oväntat men skönt. Jag följer med i det som uppenbarar sig. Det är nytt. Men som det ska. Helt enkelt. Och just idag ligger en smycke jag blev helt kär i, i min brevlåda.

Kan ju inom mig tänka på alla önskningar jag uttalat högt genom åren. Kanske blev jag alltid bönhörd, fast jag inte förstod det?! Det gäller att vara exakt i sina önskningar. Ni vet väl det?

12 kommentarer:

  1. Grattis!!! Vad underbart och fantastiskt! Tänk att det faktiskt kan vara så här, att allt samverkar till det bästa på något vis. Jag vet att du kommer att berätta mer längre fram.. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack du rara människa ❤️ Dina kommentarer gör mig alltid glad! Kram!

      Radera
  2. Ja jag får nog bli mera exakt i mina önskningar jag med. Spännande värre det här! :)

    SvaraRadera
  3. Wow Annika! Magi på riktigt! Vad härligt för dig!!! Snart behöver vi ses:)! Många kramar till dig fina vän från Hellena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja eller hur? Tänkte på dig igår! Ja nu måste vi ses. Stor kram!

      Radera
  4. Wow så häftigt, vilken synkronicitet eller vad man ska kalla det. Grattis och hurra. Kram♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet! Stor kram och tack ♥

      Radera
  5. Vad roooooligt! Grattis på alla sätt ♥
    Dessutom ger du mej en puff för att VÅGA önska mer exakt, det behöver jag just nu. Kram, tack och varmt lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack rara du! Ja jag tror man måste våga önska exakt, men inte hur, det är liksom själva haken :) Kram kram och tack, just nu är jag ganska pirrig!

      Radera
  6. Haha, helt magiskt ju! Och: SÅ ROLIGT! Grattis!

    SvaraRadera