torsdag 27 augusti 2015

Skillnader

I tisdags kväll hade jag mina yogisar för första gången sedan sommaren. Det var en otrolig energi i lokalen, varmt och svettigt och regnet öste ned utanför och vi tog oss igenom nyheter och om och om igen. När det var dags för savasana så tror jag att alla var genomvarma och energifyllda. Det var som en enorm boost och nu har de en månad på sig att träna det vi tittat på. Naturligtvis var det några borta, som det alltid är, och vi kommer att leta oss vidare för att hitta det optimala sättet att få nya asanas, träna och få feedback och gå vidare. Det är så roligt och ett format som passar mig och förhoppningsvis mina elever. Vi får se. Man kan inte mer än testa. De som vill bli ledda varje vecka är inte det här för. Det här är för de som vill ta sin egen practice vidare. Och en del är så dedikerade, köper böcker, mailar och frågar om namn på asanas och annat. Det fyller mig med värme. För att citera en Shadowyogalärare i Kalifornien "the day my studio is empty and they are all practicing at home by themselves, then I have reached my goal". Jag vet, det är så mycket business i det hela nu och jag dömer ingen som vill träna för lärare varje vecka. Men om man efter 10 år ändå inte hittat sin egenträning, då tror jag verkligen att det är dags att ta sig själv i kragen. Helt enkelt. Vad vill man med sin yoga? För mig är det ingen gymnastik utan en andlig resa som sker fysiskt. Och jag kanske låter hård, men oj vilken skillnad det är på de som faktiskt gör sin egen yoga, dag ut och dag in. Jag kan se skillnader överallt i olika asanas och även i deras förhållningssätt. Den stillsamma revolutionen fungerar helt enkelt så. På din matta, med dig själv, det är där den sker. Men man behöver vägledning ibland och man behöver fylla på kunskapen och även få fråga då och då. Jag är så glad och jag är nog ingen affärsmänniska helt enkelt. Jag älskar att undervisa, men på det här sättet kommer jag inte att ta slut nu. Helt enkelt.

6 kommentarer:

  1. Hmmm, jag tänker att det ställer större krav på den som gör yoga. Jag har själv haft så svårt att komma ihåg serier eller rörelser. Hur tänker du där?
    M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja absolut. Precis som med hur många aktiviteter som helst som du gör själv :) Om du inte kommer ihåg rörelserna så brukar det sitta i huvudet. Om du bara låter kroppen göra så kommer den ihåg. Allt eftersom. Och hur "fel" kan det bli? Jag menar det är ju viktigt att göra, det är nummer ett. Kram!

      Radera
  2. Hjälp. Eller nej, det är fel ord. Jag bugar istället! Men precis så "om man efter 10 år inte hittat sin egenträning, då tror jag det är dags att ta sig i kragen och fundera vad man vill med sin yoga"! Du är inne på något viktigt, än en gång, och jag är så med dej i detta. Fantastiskt att man går på klasser, absolut, men det är i den egna hängivenheten hemma som det Stora i yogan blir belyst och färgar av sig i resten av livet. Modigt och klokt av dej att ta detta steget och undervisa som du gör nu. Kramkram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack Nina, du förstår mig precis! Kram kram

      Radera
  3. Håller helt med, jag uppmanar mina elever att träna hemma & mailar ofta ut pass och meditationer. Men de flesta har ändå inte kommit över tröskeln riktigt där. Pratade med någon häromdagen just om det att det syns på dem som har hittat sin disciplin, det syns i ansiktet tycker jag, positiv förändring. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att höra att vi är fler som tänker lika. Nej det är många som inte kliver över tröskeln någonsin, men som du säger, det syns när det sker. Kram kram

      Radera