tisdag 17 januari 2017

Inga onödiga moment

Jag gör en chalana innan min yoga, en slags uppvärmning. Det handlar om att jag står och cirklar alla leder. Det sätter igång lymfan och all vätska i kroppen. Det går att göra den sittande också, men man kommer åt mer när man står, även om jag sedan gör min sadhana sittande. Efter min practice så avslutas den med nästan samma chalana plus med olika massageinslag på hela kroppen. Jag har aldrig känt att den haft någon funktion, den sista chalanan. Har liksom känt att varför göra samma sak en gång till när jag är "klar"? Jag har slarvat med den hemma men alltid gjort den när jag varit på kurs. Förstås. Hursomhelst har jag nu gjort den varje morgon efter min practice och då inser jag varför den ska göras. Det är som något avslutas i kroppen och som jag är redo för dagen när den är gjord. Den låter sig inte beskrivas bättre än så. Kommer ihåg att där jag undervisade och började min yogaresa var det flera instruktörer som ifrågasatte den här "nedvarvningen" och till och med vägrade göra den för att de inte förstod den. Jag var benägen att hålla med i momentet att inte förstå. Men allt eftersom jag traskar vidare så vet jag ju att det är mycket som flyger ovanför mitt huvud och som jag helt enkelt inte begripit. Och som vanligt handlar det om att man måste göra. Kontinuerligt. För att förstå. Och nu får jag glimtar av något annat när jag gör min avslutande chalana. Jag känner annat i mina ben och i hela mig. Det är helt enkelt skönt. Det är behagligt och när jag andas ut med ett hårt och kort andetag så släpper jag det som varit i den stunden och gör mig redo. Smart. Fiffigt. Bygger på kunskap som bygger på att göra. Återigen practice, practice, practice. Bara böja våra huvuden för att inse att inga moment är onödiga. Allt fyller en funktion, även när vi inte förstår den. Jag ler i hela kroppen efter min morgonyoga. Jamen så här är det ju tänkt att det ska vara.

Kan du underordna dig moment som du egentligen tror är onödiga?

2 kommentarer:

  1. Om jag vore på en kurs där en lärare som jag känner förtroende för visade på ett moment av det slaget så skulle jag göra det, för att jag ändå väljer att lita på den personens kunskap.
    Vad skönt det låter med att du är hemma i din sadhana, att den ger dig vad du behöver. Kram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kanske har nyckelordet i det du skriver; förtroende för... Man måste lita på det som ges även om det känns "onödigt". Ja den ger mig precis det jag ska ha nu. Stor kram

      Radera