När jag åkte buss sist så var det en kvinna som talade i telefonen hela tiden. Hennes röst var som blå sammet. Hon guidade någon, hur denne skulle göra i situationen. Jag brukar avsky att höra andras samtal. Jag vet, inget att bry sig om, men jag kan fastna på sådant. Men den här rösten. Åh. Jag ville egentligen inte att hon skulle sluta prata. Förmodligen hade hon någon slags jour utifrån det hon sa. Rösten var varm, mjuk och trygg. Det fanns inget av knarr i den rösten. Eftersom jag har en logopedstudent i familjen har vi pratat en del om knarr i rösten. Ni vet vad jag menar tror jag. När det inte är mjukt och fint. När inte rösten kommer från roten av oss. Karin Björkegren Jones har en väldigt varm och mjuk röst också. Jag tror att det handlar om att hon jobbat så mycket med knipet, som kommer från botten av oss eller roten, eller hur man ska säga. När Karin läste en dikt för oss på avslappningen, på en helgkurs jag gick för henne för något år sedan, då ville jag aldrig att hon skulle sluta läsa. Ni vet. Varmt och tryggt i rösten. Idag längtar jag efter att höra en sådan röst berätta något för mig idag. Någon som har en makalös historia att ge. Känner du någon som har en sådan röst?
Ju mer jag hittar resonansen i min botten och utgår från centrum ju skönare och mjukare röst får jag
Ju mer jag hittar resonansen i min botten och utgår från centrum ju skönare och mjukare röst får jag
Blå sammet är väldigt beskrivande och jag vet precis vad du menar! En del röster är som guider i sig, de guidar en mot lugn och stabilitet.
SvaraRaderaDet motsatta är rentav skärande. Hjärtskärande. När någon liksom skriker fram sina ord från nånstans i halsen med spända senor. Usch. Då stänger jag igen öronen (om det ens går).
Vi pratade ju lite om detta när vi träffades också. Om hur vi kommer i ett annat röstläge när vi undervisar i yoga. Jag både och känner hör skillnaden i mej själv. Spännande, men samtidigt väldig tryggt.
Kram!
Ja precis Nina, röstguider, fint uttryck! Och ja, många säger till mig att jag får en annan röst när jag undervisar, som vi pratade om. Inte alltid men ibland och då hör jag det själv. Då säger jag också saker som jag inte visste att jag visste! Du vet. Som om man tankar ner kunskapen ovanifrån och min röst sjunker en bit. Fascinerande! Kramar
RaderaTror inte att jag känner någon som har sådan röst, men vissa yogalärare vill man bara höra mer av. Många har sagt att de gillar min röst när jag undervisar men jag har säkert knarr på rösten, har ju haft knottror på stämbanden och varit hes i över ett år och gått hos logoped också...Kram
SvaraRaderaDe flesta har knarr på rösten (säger logopeddottern:) ) men de som inte har det låter så mjuka.
RaderaOj, hes ett helt år det låter tufft! Skönt att du inte har det så nu. Kram
Jag tror jag vet vad du menar. Jag gör min egen tolkning iaf. Och de rösterna är så sköna, så lugna, så harmoniska. Det är lite synd om dem som har väldigt speciella röster, såna som är jobbiga att lyssna på - för att det är just jobbigt att lyssna på dem. Kan man öva bort sånt alltså?
SvaraRaderaJa absolut! Tänk även på alla sångerskor och sångare, många går ju hos pedagoger för att använda rösten rätt. Man ska ju sjunga med könet :) ursäkta uttrycket, men så långt nerifrån man kan. Och ja, det är hemskt att lyssna på någon med jobbig röst. Faktiskt! Tänker på många tjejer som lägger sig till med pipiga barnsliga röster också...
Radera