onsdag 30 december 2015

Det goda

Det goda med att bli tvungen att stilla ner sig, vila och vänta är att saker kommer ifatt. Och saker benas ut. Det goda med att ha hamnat i den situation jag hamnat i är att jag verkligen har sett vilka fantastiska vänner jag har. Vilket orubbligt stöd min familj är. Vilka underbara arbetskamrater jag har. Det goda med att ha hamnat där jag är nu är att jag har insett min styrka. Min egen power. Att jag fortfarande ligger däckad i influensa gör inget. Allt vänder. Det vet vi ju kära vänner. Vi vet bara inte när. Och därför koncentrerar jag mig just nu på allt det goda som den här jobbiga tiden ändå fört med sig.
   Vi mår lite bättre här hemma. Vi har sovit hyfsat. Jag gick till brevlådan idag. Första gången utomhus sedan julafton. Blev helt slut efteråt, men ändå. Älsklingen har börjat jobba lite smått, det är många fall framåt. Min svärmor mår lite bättre, hon är stabil men tungandad. Vi hoppas på att hon får göra kranskärlsröntgen snart och senare en ballongsprängning.
   Men jag kan inte summera mitt år just nu. Det har varit en enorm berg- och  dalbana och tankarna hänger inte riktigt med. Brukar tycka det är lagom med summering när det kinesiska nyåret kickar igång i början på februari.
Jag och min älskling har hunnit med många samtal här hemma, när vi fått avboka alla trevliga sammankomster med andra. Vi har även med sorg i hjärtat avbokat nyårsmiddagen med bästa vännerna. Vi orkar inte och vill verkligen inte smitta någon heller. Men vi har ju varandra. Mer och mer inser jag hur lång tid vi haft tillsammans, den är längre än vad jag levt utan honom, och det är både en bedrift och en gåva som jag ser det. För ingen relation står utan svårigheter och trauman. Och ibland förstår jag att man måste välja att dela på sig. Inget fel i det, om det är det rätta. För oss, har vi tagit oss igenom blindskär och stup och nu när jag pratar om min situation med honom så vet jag ju att han känner mig så otroligt väl, han vet allt jag gått igenom kring annat som varit svårt och han är också ärlig med mig. För det som hänt säger egentligen inget om mig, det säger allt om den som ljuger och anklagar. Det som hänt har återigen visat mig att de små rädda människorna är de som skrämmer mig mest. Jag har anklagat mig själv tusen gånger i andra relationer och varit självkritisk in till hjärtat, idag inser jag med tydlighet att det är inte bara jag som har ansvar, ansvaret ligger lika mycket hos andra. Jag har egentligen bara ansvar för mig själv och det är en befrielse. För efter snart två månader av tårar, sömnlöshet och jobbiga tanketrassel inser jag fullt ut hur stark jag är. Jag. Är. Stark. Och jag vågar säga det och jag vågar skriva det. Det är det goda. Vad som händer på andra sidan det nya året, går inte ens att spekulera kring, jag önskar bara att den situation jag befinner mig i snart ska lösas. Och jag väntar. Tids nog får jag veta vad som ska ske. Tills dess begrundar jag det goda. Och njuter av min kitschiga gran, som jag klär av i helgen. Ha nu fina dagar fram tills nyåret glider in.

16 kommentarer:

  1. Jag tycker du är stark som orkar se det så, stå på dej! Varm kram och vilken fin bild!//M

    SvaraRadera
  2. Härligt med din styrka, heja dig! Glömde att nämna din svärmor i min förra kommentar, hoppas att hon återhämtar sig snabbt och blir frisk och stark hon med! Kram och ett riktigt Gott Nytt År! Sat Nam och Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ulrika, vi håller tummarna! Kramar tillbaka och ett riktigt gott nytt år! Sat Nam

      Radera
  3. Det känns fint att läsa att din familj och dina vänner backar upp dig till hundra procent. Jag tycker rent allmänt att du hanterar detta på ett fantastiskt sätt, med både dalar och toppar. Det kan inte vara lätt för dig. Du är så bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack! Nej det är långt ifrån lätt, men jag vet att jag har val hela tiden, jag försöker utgå från det. Ibland går det fint, ibland inte alls. Ja du vet.

      Radera
    2. Och Gott Nytt År förståss!

      Radera
  4. Det är så viktigt med dom där människorna.
    Dom som står raka bakom en när det blåser motvind.

    Och ja, du har bara ansvar för dig själv.
    Det är en skön känsla när den landar.
    Att andra måste ta ansvar för sitt.

    Du, ett gott, utvecklande nytt år till dig!
    Tack för alla klokheter du delar med dig av.
    Många har jag bäddat in i mitt hjärta.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack min vän! Jag önskar dig ett riktigt fint och ljust år också! Kram

      Radera
  5. Hurra, kommentarsrutan har dykt upp igen! Internets vägar äro outgrundliga... Så bra, då kan jag passa på att önska dig ett riktigt gott nytt år.
    Kram Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack rara du! Och jag önskar dig detsamma! Och hurra för kommentarsrutan!

      Radera
  6. Du har så mycket vackert inneboende! Det är nog det som är din styrka och din obändliga kraft att hålla ut och hitta ut ur det som tynger dej. Att du sedan kan skriva så fantastiskt vackert och har förmågan att även ur det jobbiga kunna lyfta fram guldkornen... ja, du är grym!
    Kram och kraft, och så läkning till både dej, familjen och kära svärmor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nina, så fint du skriver - tack ❤️️ Och vi mår alla lite bättre, svärmor är tungandad men ligger inte längre på intensiven. Igår hade hon suttit uppe vid fönstret en stund. Kramar!

      Radera
  7. Det är okej att vara svag ibland men jag ser ändå att du är stark i det jobbiga. Acceptans och att vänta ut och våga ta emot hjälp. Det är inte alla som vågar eller vill eller vilket skäl det kan vara. Låter som bara du kan lösa detta men att du har allt stöd du behöver ändå vilket är det bästa av bästa. stor kram och med hopp om att 2016 blir riktigt riktigt bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Nja, det hänger inte på mig. Då skulle allt varit klart. Mer än så kan jag inte säga. Kram och tack för dina ord!

      Radera
  8. Det är ju oftast så.. Man kan göra en viss del. Jag hoppas det löser sig snabbt och hyfsat enkelt och snart. kram

    SvaraRadera