Lyckodag

Sover djupt och gott. Luciamorgon och kallt med frost i trädgården. Glitter och glans i gräset. Solen vinkar lite försiktigt precis över skogsbrynets kant. Vi startar långsamt. Allt känns lugnt i min mage. Allt känns lugnt i mitt hjärta. Allt ordnar sig. Why worry? Vi ser på skidåkning på tv. Vi tar det stillsamt. Några av våra godaste vänner kommer förbi på en luciafika och vi pratar direkt om väsentligheterna i livet. Som det blir med riktigt goda vänner. De åker hem till storstan där de bor och jag och min älskling går en långpromenad och kylan biter i kinderna. Vi går i skymningen, kanske den stund på dagen som jag tycker mest om. Det har alltid stått för en slags försoning i mig. Ljuset faller sakta och alla hus är så vackert pyntade med ljus och stjärnor. Gult varmt ljus. Vi går sakta, höfterna är stela, men vi går. Jag fylls till bredden av en god känsla. När vi kommer hem ser jag att Stina Wollter, en av mina förebilder, har skrivit på mitt Instagramkonto att hon snart har läst ut min bok! Jag svämmar över av glädje. Det är faktiskt sant. Och så börjar Musikhjälpen #mh15. Allt är så fint det kan vara. Jag sjunger så högt jag kan  när Mary J Blige och Bono drar igång One och sedan kommer Florence and the Machine och jag fryser över hela kroppen. På ett bra sätt. Ibland är det extra härligt att bo i eget hus, när jag kan skriksjunga och spela så högt apparaten förmår. Min man ställer sig i köket och lagar kvällsmat. Om en vecka kommer ungarna hem och hjärtat sväller. En lyckodag helt enkelt. Hoppas du har samma goda känsla!