Det är så många bollar i luften just nu. Även om jag är hemma och jobbar med min bok så har jag tusen andra saker att göra. Just här. För vi bygger ju om vår entré och det tar tid och mera tid. Vår första byggare, vännen som blev skadad i nacken, har äntligen blivit opererad i Uppsala och är hemma i Örebro igen. Då stod det still och vi tappade lite fart. Men som tur är har vi en annan man som hjälpt oss och jag har fått ta många beslut som jag är nästintill obekväm med för att jag inte riktigt kan. För att jag är den enda som varit hemma. Men vi har köpt virke, plattor, skruvar osv. Åkt med släpkärra och fixat. Han är en gammaldags hantverkare, dvs han slänger grejer runt sig så jag städar gården någon timme varje dag. Sedan vill jag ju självklart bjuda på kaffe när någon är här och jobbar. Ja ni vet. Nej, jag klagar inte men allt hackar sönder min dag. Och jag har upptäckt att jag är så känslig för upphackade dagar. Det går liksom inte att sätta sig en timme här eller där för att skriva. Jag behöver obruten tid till det. Det säger egentligen sig självt. Och så har jag och min redaktör haft frågor och svar till varandra. Det kräver också tid. Jag har tänkt hela varvet runt igen. Yogan har inte varit optimal, jag gör men väldigt lite och känner hur påverkad jag blir av det. Jag har tränat min styrketräning och det är bra. Men inget går liksom lätt. Trots nymånen igår och allt det där.
Nej. Det går verkligen ingen nöd på mig men jag måste skjuta fram min egen deadline. Och det är ju egentligen inte heller något problem. Men jag känner hur det skaver i mig. Årstidsskifte. Torr i skinnet. Trött i ögonen och lite sus i öronen. Dålig sömn och koncentration och allt är saker jag känner igen. Så. Back to basic. Yoga. Träna. Och skriva när tid finns. Jag behöver verkligen inte stressa på något vis. Varför ställer jag orimliga krav på mig själv? Vi tog en kvällspromenad igår och rätade ut alla funderingar. Skogen är en riktig återställare. Allt finns kvar. Inget är förlorat, bara lite tid men jag har ju den. Ha en fin lördag!
Virrar hit och dit, inget blir gjort som jag tänkt. Men det går ju ändå!
Nej. Det går verkligen ingen nöd på mig men jag måste skjuta fram min egen deadline. Och det är ju egentligen inte heller något problem. Men jag känner hur det skaver i mig. Årstidsskifte. Torr i skinnet. Trött i ögonen och lite sus i öronen. Dålig sömn och koncentration och allt är saker jag känner igen. Så. Back to basic. Yoga. Träna. Och skriva när tid finns. Jag behöver verkligen inte stressa på något vis. Varför ställer jag orimliga krav på mig själv? Vi tog en kvällspromenad igår och rätade ut alla funderingar. Skogen är en riktig återställare. Allt finns kvar. Inget är förlorat, bara lite tid men jag har ju den. Ha en fin lördag!
Virrar hit och dit, inget blir gjort som jag tänkt. Men det går ju ändå!
Nej, upphackade dagar tar snabbt död på både kreativitet och ro. Skönt att du har (yoga)grunden och kan vila i att det snart finns flöde igen ❤️
SvaraRaderaKram!
Tack min vän ❤️️
Radera