När det släpper

Både körsbär och kastanj slår ut

Tänk så viktigt det är med vänner. Som kan dela det man går igenom. Som förstår. Jag pratade i telefon i några timmar igår kväll med en yogavän på andra sidan Atlanten. Som jag behövde det. Vissa saker måste delas med den som har samma lärare. För mig är det så. Och jag fylldes som en ballong. Av glädje. Vaknade och gjorde yogan och något hade släppt. Min själ är glad. Jag är glad. Jag har allt att vinna, allt att jobba med och allt finns där. I mig. Ingen annanstans. Och min lärare som så tålmodigt visar mig vägen och som jag just idag förstod. Låt oss hoppas att det stannar :) Min man kom hem inatt  från sin lilla resa och balansen är återställd här hemma. Jag är lyckligt lottad. Och jag rider på den glädjevågen. För mina vänner, vi vet ju - att det vänder! Men jag är ingen olyckskorp, jag bara följer med i det som sker. Och jag vågar vara så lycklig jag är just nu. Just idag. Utan att känna att det svider i någon annan som läser det. För det är ju aldrig meningen. Idag släppte något. Tack.

Mitt liv vore fattigt utan vänner. Men ännu fattigare utan yogan.