onsdag 30 maj 2012

Obegripligt begripligt

Det är som det öppnar sig dörrar och lådor på det där skåpet jag aldrig tidigare hittat nyckeln till. Där jag skrapat hårt med naglarna men inte hittat en öppning.  Det har varit lackat och glatt och omöjligt att tränga igenom. Där. Där framträder nu allt som öppet och tillgängligt. Kan inte säga det annorlunda. Mycket i det lilla. Men även i den större bilden. Där framträder då och då ett annat mönster. Kan man öppna sitt hjärta och så svarar hela alltet med det jag önskar? Är det förmätet att känna så? Eller kanske inte alls... Egoistiskt? Eller bara helrätt?  Egentligen ville jag bara dela Alanis Morrisettes låt Thank you med er. I den finns en rad som följt mig många gånger - The moment I let go of it was the moment I got more than I could handle. The moment I jumped off of it was the moment I touched down. Den säger på något obegripligt begripligt vis allt. Hennes makalösa texter. Och röst. Enjoy!




14 kommentarer:

  1. Å jag älskar den här sången. Vad jag önskar att jag kunde släppa allt...Och så den där drömmen som återkommer; om att gå omkring naken...Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marika, jag visste det! Tänkte på dig när jag la ut låten :) Kramar!

      Radera
  2. Tror vi har helt samma musiksmak:-). Passar för mig idag när jag känner mig naken & sårbar..Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi har nog det. Kram och tack för dina ord!

      Radera
  3. Underbar sång, vilken röst!!Jag också haft en dröm/meditation där jag klär av mig naken:)

    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur? Kram och tack för dina ord!

      Radera
  4. Jag fick ståpäls på hela kroppen av det här inlägget. Dina ord berör mig så långt, så djupt och jag njuter så av att läsa dem. Klokskap i poetisk förpackning. Kärlek.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ♥ du kan inte ana vad dina kommentarer betyder för mig! Stor kram

      Radera
  5. Åå vad vi är på samma, lika våglängd just nu. känner igen allt det där, och tanken i orden i sången. tror inte alls det är förmätet. ser det som att det är Gud..att gud finns mer tydkligt i oss och överallt när vi öppnar upp, det gudomliga genom oss genom allt kan ju aldrig vara fel, ger så mycket mer, till andra också..mmm

    fredagskyssar Lycke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej du har rätt, det kan aldrig bli fel. Fredagskyssar en vecka senare :)

      Radera
  6. Tänk att man ska behöva känna att det är förmätet att tro att något kan gå ens väg. Att "inte ska väl jag..." Jag är också sådan. Men du, så himla mycket som har hänt i ditt inre det senaste året, så måste det väl onekligen börja märkas i det yttre också, eller? Njut!

    Kram Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att höra att vi är fler som har det där monstret på axeln även om vi börjar se det och flytta på det. Kram och tack för dina ord!

      Radera
  7. sa lange sen jag lyssnade pa den har laten.
    ska spela den nu!
    stora helgkramar till dig,
    jag har ocksa haft otroligt svart for att squatta men nufortiden gar det! ocksa tack vare yogan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så märkligt att vi faktiskt är ganska många som haft svårt för det. HAR svårt för det... Men det börjar lätta lite lite. Tack för dina kramar, tar emot och skickar direkt tillbaka!

      Radera