onsdag 3 maj 2017

Att göra det man ska


Det blev ett långt uppehåll för mig här på bloggen. Bara så där. Var i Göteborg några dagar och var kulturell. Såg en underbar utställning av Tove Jansson, hon var ju så mycket mer än Mumintrollen, även om hon är älskad i vår familj för dem. Varje sommar läser vi också Kometen kommer tillsammans, det är en helt fantastisk berättelse, tidlös, spännande och varm. Och så var vi på Stora Teatern och såg en föreställning av halsbrytande Cirkus Cirkör och skönsjungande Folkoperan, Sathya Graha, Sanningens väg. Den handlade om Gandhis tid i Sydafrika och hans arbete mot diskriminering av den indiska befolkningen där och de trakasserier och rasism som skedde för 100 år sedan. Vilken kämpe han var, på sitt eget sätt och med sin modiga ickevåldsideologi. De sjöng på sanskrit och det kan ju låta överdrivet, men det var fantastiskt att höra verserna på det  uråldriga språket, som också är yogans språk. Och det kom upp projektioner med översättningar så man visste var man var ungefär i spelet. Mäktigt. Inget annat ord går att beskriva det hela och dessutom fanns liknelser och paralleller med Bahgavad Gita och just det var som en röd tråd i dagarna där. Det här med att göra det man måste ibland, inte det man vill. Som när Arjuna har sin dialog på slagfältet med Krishna, att man måste göra det man måste.  Som i yogan.
Så landade vi hemma och for vidare till stugan. Vår oas. Så fort vi kommer dit i stillheten och den vackra skogen och sjön så landar vi båda i en slags tidlös närvaro. Vi jobbar samtidigt hela tiden med något, allt finns ju liksom att göra på ett ställe där allt varit eftersatt i många år. Vi är som nybyggare helt enkelt :) Och jag älskar det! Vi har jobbat så hårt och varit så trötta men samtidigt skitigt glada. Och när vi kom hem var det som något for i mig och jag började räfsa som en galning i trädgården hemma. Jag räfsade allt jag hade kvar och skinnet gick sönder i högerhanden men jag kunde inte sluta förrän jag var klar. Det där med att göra det man ska och inte det man alltid vill :)

Hoppas du också haft fina dagar nu när solen äntligen värmt oss lite mer. Och som vanligt har jag fotat samma saker vid stugan. Sjön och skogen. Helt enkelt.

4 kommentarer:

  1. Föreställningen låter mäktig, önskar det inte var så långt borta annars hade jag gärna tagit chansen. Det var detdär med logistiken :)
    Ljuva liv vid torpet ♥
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Nina, jag vet att du skulle ha tyckt om den! Såg att den ska spelas 2018 också i Stockholm, men förstår givetvis allt logistiktrasssel. Bär den fortfarande med mig. Helt enkelt. Den påverkade mycket, även av sanskritsången. Du vet!
      Och ja livet vid stugan är som en uppgradering av mitt sinnestillstånd ♥
      Stor kram!

      Radera
  2. Härligt att fylla på sina inre depåer med den mäktiga klokskap du beskriver. Blir sugen att se och höra den föreställningen.
    Dina bilder på sjön och skogen är så mjuka och vackra, man får aldrig nog av den rikedomen. Vilket härligt liv ni har där. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du, jag såg att den spelas i Stockholm igen 2018, då kanske du har en chans?
      Ja det är så äkta på något sätt när vi är i stugan! Kram kram

      Radera