fredag 17 april 2015

Jag längtar

En dotter är hemma på snabbvisit. Jag njuter. Vi går igenom ett förråd där vår historia finns samlad i en del kartonger, i en del fotoalbum, i en del leksaker och böcker. Små fragment av episoder, av perioder. Samlandet från tid. Vi har rensat så mycket men ibland får man akta sig så man inte slänger för mycket. Vissa delar  behöver man behålla tror jag. Glädjen när man hittar det man trodde var borta.
   Mina ögon fastnar på en mapp och några skissblock. Jag håller andan. Där är de. Mina alldeles egna teckningar. Som jag tecknat i mitt liv. Som jag älskar de snabba strecken som vid kroki på tid. Som jag faktiskt älskar det. När man helt kopplar bort tanken och när hand och öga samarbetar utan funderingar. Jag har tänkt på dem sista veckorna, hur jag saknar att göra saker med mina händer. Och så ser jag dem plötsligt där i hörnet. Min egen historia.
hittade mina gamla skissböcker
Ibland kan jag bli lite trött på att det mesta som handlar om det vi gör utanför arbetet handlar om kroppen. Att vi ska träna. Att vi ska lyfta tungt. Att vi ska springa fortare än fort. Jag vet. Det är klart att kroppen mår bra av rörelse. Men det kan inte vara hela fritidsnöjet. Att syssla med kroppen. Som jag ser det. Det måste finnas andra värden. Vad hände med att göra ingenting? Vad hände med att ha lite tråkigt så kreativiteten får sig en tankevurpa? Vad hände med bokläsning? Vad hände med att skapa med händerna? För min egen del har jag inte hunnit med eftersom jag haft så lite tid utanför jobbet och yogaundervisningen. Men yogan är ju inte heller en hobby. Den är min grund. Men utöver min grund vill jag skapa. Nu kommer jag att få tiden. Jag längtar efter allt möjligt. Jag längtar efter att gräva i jorden. Jag längtar efter att teckna. Jag längtar efter att dansa. Jag längtar efter att skriva mer. Jag längtar efter att sticka och sy. Jag har varit den stora handarbetaren, kunde sticka en mössa när vi körde upp till fjällen och en på vägen ner. Jag var effektiv, inget snack om saken. Men jag var samtidigt så road av det. Jag hade en vävstol uppställd i vardagsrummet i flera år. Jag tryckte tyger. Jag sydde. Kläder till mig själv. Kläder till barnen. Utklädningskläder till ungarna och det fick andra föräldrar att rysa och känna sig pressade tror jag. Men jag gjorde det ju för att jag ville! Jag gillade det. Att skapa. Även något så kortsiktigt som en mantel till en prins eller en superhjältinna. Ni vet. Leka. Skapa. Utveckla andra delar. Det är snart tid för det. Jag längtar.

8 kommentarer:

  1. Först: tack för kommentaren hos mig <3
    Din text idag får mig verkligen att haja till, för hos mig finns det också en jättestor kreativitet som jag i princip lagt helt åt sidan för en massa annat, som egentligen inte är viktigare. Älskar också att sy, rita, måla, baka, pyssla, pärla, bygga. Har också sytt en del utklädningskläder, här hemma, drakar och sånt :-) Har också en massa akvareller och teckningar i källaren och jag vet att jag skulle må bra av det. Det finns en kravlöshet i det där pysslandet som är så viktigt. Läser gör jag dock, skulle aldrig klara mig utan det.
    Vad skönt att du snart kan ta upp det oplanerade, kreativa igen! Jag förstår att det öppnar sig som en ny-gammal värld av möjligheter, nästan lite som "vad ska jag börja med?" Lyckost! Och en bra påminnelse om att ibland byta ut måstena, träningen eller till och med något av det "viktigare" mot sånt här. Kram och fin fredagkväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ibland tappar man det kreativa, men som du säger - nu känns det som allt är möjligt :) Läser gör jag också, jämt. Det går inte utan böcker. Men det andra.., kram kram

      Radera
  2. Åh vad jag känner igen mig i den känslan. När jag slutade ha hästar hemma på gården frigjordes plötsligt tid och äntligen kunde jag börja skriva på den roman som jag haft idé till i flera år. När vi sedan flyttade till stan blev det sååå mycket tid över för stickning, läsning, umgänge med vänner och annat roligt som fått stå tillbaka för alla plikter. Tänk Annika, känslan när det helt plötsligt blir hål i den annars fulltecknade almanackan. Hål att fylla med allt möjligt kul. Vilken njutning!
    Kram Carina

    SvaraRadera
  3. Det är härligt att använda sina händer! För min del blir det handarbete och trädgårdsarbete just nu! Kram Heléne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det längtar jag efter! Kram

      Radera
  4. Vilka fina skisser! Härligt att hitta kreativitet på¨olika sätt. Jag är ingen pysselmänniska alls, tur att vi är olika. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja tur att vi är olika. Jag är lite olika i olika perioder också men nu kan jag verkligen känna hur mycket jag saknar olika saker jag tidigare sysslat med. Kram

      Radera