onsdag 8 april 2015

Du ser bara det du kan se

Man kan bara se så  mycket av en asana som man kan se. Det låter ju självklart eller hur? Eller att man ser det man tror att man ser. Det är lite annorlunda. I hathayogan finns det inbyggt ett slags system kan man säga. Att man bara ser så mycket av en asana som man ska utföra. Som man klarar och inte skadar sig i. Min lärare Zhander har pratat om det flera gånger. Jag har insett att det ligger till exakt så. Men det tar tid ibland att inse att man faktiskt inte sett allt som man tror att man har.
   För någon vecka sedan visade jag en asana i alla mina fyra grupper. Det är sällan det sammanfaller så men då blev det så. Jag visade också varifrån på kroppen som man drar sitt andetag. Det vill säga, man andas ju med lungorna och via näsan, men varifrån dras andetaget? Jag har sett det demonstreras på olika ställen, knappt så jag trott på vad jag sett. Nu har jag känt det i min egen kropp. Att jag automatiskt flyttar platsen jag drar mitt andetag från eller via. Att i höftöppnarna faktiskt lägga andetaget i höften gör stor skillnad. Att i framåtböjen andas från ländryggen kan skapa mycket större tolerans om man tycker att det är obehagligt att sitta framåt och där inandningen automatiskt blir kortare. Jag vet inte om du är bekant med detta men det är fantastiskt.
   Jag visade i prasarittha padottanasana hur man kan andas via sina sittben, att flytta andetaget till hela bäckenregionen. Jag kände det. En del såg det. En del såg inget av det jag visade. Det blev mest lite flummigt för dem tror jag. Och ja, de var inte där ännu. Det vill säga, deras yogasteg är någon annanstans. Och när de tar sig vidare så kommer de att se det. Det mest utmärkande var de elever som  gått länge hos mig. De såg det direkt. Det blev många wow och aha där. Så olika kan det alltså vara. Det betyder ju inte att någon är sämre eller bättre. Det betyder bara att ju längre du tränger in i yogans kunskap, ju mer kommer att uppenbaras för dig. För att du tagit dig dit. Ingen snabbhet, ingen quick fix. Samma är det med min lärares bok som jag lade upp på Instagram idag, den boken har jag läst många gånger. Första gången med en känsla av besvikelse. Nu är den en källa till glädje. För att jag faktiskt förstår vad jag läser och att mycket som jag inte förstått är glasklart. Det är ganska fantastiskt och visar än en gång storheten i detta system. 

8 kommentarer:

  1. Så fint beskrivet och absolut är det så. Vissa saker är "dolda" tills man är mogen att se det. Magiskt! Kram

    SvaraRadera
  2. Jag ska beställa boken. Nyfiken på varför du inte gillade den till först ? Hade det att göra med var du var på yogaväge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstod inte vad jag läste, tyckte det var krångligt och svårt beskrivet. Jag tror också att jag hade förväntat mig något annat, hans livshistoria eller så, men det var djup yogakunskap som han förmedlade :) Jag rekommenderar den varmt. Och man kan läsa den i kronologisk ordning eller lite här och där.

      Radera
  3. Läste detta igår och när jag drog mina drjupa andetag igår och imorse funderade jag och funderade på hur du menar. Du är ofta med mig i vardagen :-) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att höra :) Det är det här med att styra andetaget. Du måste tänka varifrån du styr och sedan kommer kroppen att hitta det, snabbt eller lite långsammare. Lycka till min vän!

      Radera
  4. Detta är verkligen något jag utforskar. Andetaget som en väg in. Som artikeln du länkade till häromdagen, exakt så. Jag har ju en längre tid gjort väldigt få asanas i min träning och det får en helt annan innebörd då man koncentrerar sig på det lilla, istället för att gå all in. Att istället för att vilja "få gjort allting", andas och arbetar igenom kroppen via ett fåtal positioner. Det öppnar upp långt mycket mer än avancerad practice. Den har jag ju också prövat på...
    För ja, det är så, man ser det man är redo för. Liksom man får precis det man behöver.
    Sat Nam ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har precis samma erfarenhet som du. Andetaget vägleder mig både in i kroppen men också in i asanan. Och jag gör väldigt få asanas idag, går inte att jämföra med tidigare :) Det är egentligen mer avancerat tänker jag <3 Kram kram

      Radera