torsdag 6 april 2017

Nollställa mig


I över tre veckor har jag slarvat med maten. Det är för länge. När jag säger slarva menar jag att äta det jag inte mår bra av. Jag följer ingen diet. Jag är inte slav under något men har efter flera år av att äta i huvudsak lågkolhydratkost upptäckt alla fördelar med det. Med det sagt har jag ibland gjort avsteg, man blir bjuden på middag, jag blir sugen på något, tar en fika - kort sagt - jag gillar också undantag. På mitt nya jobb har vi fika på förmiddagarna med smörgås. Något jag aldrig äter annars. Men jag har fallit in i trallen av att det är gott med en macka. Jag har ätit pizza i helgen, två dagar i rad och igår åt jag också en bulle. Jag som egentligen inte gillar bullar längre. Jag vet inte varför, men plötsligt hade jag liksom kört i diket. Man kan också se det som ett test och nej, jag mår inte bra på vetemjöl, socker eller kolhydrater i största allmänhet.
   Vad händer då? Jag sover sämre. Blir tröttare. Jag får ont i huvudet. Jag får sötsug. Blodsockersvall. Blir hungrig mest hela tiden. Får obestämbara symtom av lite ont här och där i kroppen. Känner mig kliig, dvs det kliar på kroppen. Utslag av eksemkaraktär. Och faktiskt väldigt torra läppar. Det har jag aldrig annars. Tro mig, jag vet att allt hänger ihop med kosten. Den är ju som bekant vår medicin, om vi äter det vi mår bra på. Men den är också tvärtom. Den får oss att må dåligt på många olika vis som känns oförklarliga och märkliga ibland. Det sämsta är också att jag börjat hosta. Det som en gång fick mig att testa den här kosten och det här sättet att äta. Och då jag efter några veckor slutade hosta. Där har jag nu börjat hosta igen :( Så bara att inse hur mycket det är som påverkar mig.
   Det var faktiskt en riktig ögonöppnare för mig den här gången. Jag startar en fasta idag. Jag måste nollställa mig. Jag vet. Det kommer att komma några dagar av besvär i form av huvudvärk, trötthet och frusenhet. Det tar jag. Jag vill må mitt bästa. Jag tar mig igenom några dagar av jobbighet för att landa i att äta det jag mår allra bäst på. Ren mat i form av bra fett, grönsaker och protein. Punkt. Längtar efter att slippa suget efter sött, obestämbar hunger och trötthet.
Har du koll på vad du mår bäst på att äta?

4 kommentarer:

  1. Jag är också där i diket. Blä är va det är!! Och det är som du skriver, det smyger sig in, det där sockret. Och inte så konstigt, det finns ju överallt!! Särskilt på mitt jobb!! Det är som om kyrkan inte kan finnas utan fika!! Nu blir det ändring!! Heja oss!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan tänka mig att du har en del att förhålla dig till :) Har en vän som jobbade i domkyrkan i Göteborg, hon höll på att bli galen på allt fikande. Och ja, heja oss!

      Radera
  2. Jo jag har en del koll på vad jag mår bra av. Äter jag snabbmat eller på vissa uteställen blir jag rasslig i halsen.. Oftast så väljer jag helt enkelt bort fikabröd, minns inte senast jag åt en bulle. Häromdagen skulle jag dricka lite hemmagjord saft men det var så sött så nej jag gillar det inte. Men vissa saker slinker ändå ner tex godis som jag har svårt att motstå om det finns hemma (läs lördagar), jag äter vaniljyoghurt ibland på kvällen.. Men oftast tycker jag att jag väljer bra saker! Det här är ett stort intresse hos mig. Det är lite lustigt också att eftersom du har pratat om det du mår bra av att äta så tror jag att du aldrig äter tex pizza eller fikabröd. Man skapar egna världar i sitt huvud:-). Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha nej jag gör ju inte det. Egentligen. Men som sagt har jag liksom kört i diket, det ena har gett det andra. Blev bjuden på pizza två gånger i helgen, ville inte säga nej. Blivit lockad av surdegsbrödet på jobbet, köper aldrig bröd själv så din tanke om mig stämmer. I huvudsak :) Men nu är det strikt som gäller! Bullar och godis har jag alternerat mellan vad jag varit sugen på när sötsuget satt in. Nu ska inget ner i magen av detta. Kram

      Radera