Kvittot

I lördags hade jag en yogalektion. Det var ett tag sedan sist men allt är ju så välbekant, bara att fortsätta där jag slutade liksom. Och de flesta av de som kom kände jag igen, även om det också till min glädje fanns nya ansikten. En person som jag inte träffat på flera år kom fram efteråt och sa till mig; - Du undervisar så mjukt. Mjukheten syns i hela dig och hela ditt ansikte. Du ser förändrad ut. Och så skrattade hon som om hon blev lite förlägen när hon hade sagt det. Men det gjorde mig så otroligt glad. Att det syns. Att det mjuka inifrån fortplantar sig till utsidan. Och hon är inte den första som säger det men när det är människor som känner mig känns det extra bra. Jag skrev om mjukheten jag känner i min yogapractice här och det är väl det som syns nu också. Ett litet kvitto.
   Annars har helgen inneburit mycket läsning, en sväng till stugan igår och så är det måndag igen. Idag med iskallt regn trots gröna gräsmattor. Längtar efter lite varmare. Det är väl dags nu?
Mjukhet och värme, det är vad jag vill ha.