onsdag 12 april 2017

Bönhörd

Vaknat några dagar och känt en fysisk längtan efter att undervisa. Vaknat med tankar om asanas och ryggproblem, rädsla och andetag och vet att jag vill. Men jag drar mig för det hela för jag är liksom lite trött på det här med det praktiska runtomkring. Och så igår blir jag uppringd av en Kundaliniyogavän som frågar om jag vill komma och undervisa ibland i deras fina yogastudio. Va?! Bönhörd. Igen. Tackar och tar emot och planerar in första tillfället till nästa lördag 22 april. Böjer mitt huvud och känner att jag är i flow och att saker händer när jag låter dom hända. Känner du igen dig?
Sitter extra länge i min suchi och låter tårna gå av och annat komma till ytan. Bjuder på en trött och blek morgonbild.

Har du kontakt och flöde i ditt liv?
Upplagd av kl.
Etiketter: , , , ,

6 kommentarer:

  1. Nina12 april 2017 kl. 13:35

    Åh, sådär ska det ju vara! Det ska ordna sig utan att man måste stånga sig blodig och trött. Känner väldigt, väldigt tydligt för egen del att jag inte ska boka in några extra på alla möjliga platser from. nu och framåt en tid. "Bara" hålla till i min lilla byagård och hålla de regelbundna klasserna, det är så det ska vara nu. Litet. Klart. Komplett som det är.
    Kram och fortsatt skönt flöde ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. annika12 april 2017 kl. 15:21

      Litet och klart. Så får det bli. Kram och tack ❤️

      Radera
  2. Ulrika13 april 2017 kl. 08:58

    Fin morgonbild! Härligt med det där flowet du har nu, jag är inte riktigt där alls just nu. Fin kundaliniyogavän också, tror vi har henne gemensamt:).Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. annika13 april 2017 kl. 10:05

      Tack! Ja vi har henne gemensamt :) Jag är fortfarande lite häpen över allt som flödet släppt fram! Kram

      Radera
  3. Unknown13 april 2017 kl. 10:38

    Vad fint, grattis! Ja, jag känner igen. Att låta saker ske, att öppna och ta emot. För min del har det handlat om, och gör alltjämt, att koppla in min magkänsla, hitta den, släppa huvudet lite (ja, du fattar..)och göra upp med rädslor, alla dessa rädslor som blockerar. Jag insåg nyss att jag verkligen kan känna och våga och då öppnade sig något alldeles speciellt som jag hoppats på. Tänk att det är så spännande och stort att resa inom sig själv! Och att det kommer så mycket gott till mig! Flödet.. fantastiskt!
    Jag iakttar också hur olika saker tar plats i mig, i mitt sinne och därmed ibland knuffar undan det bra, det glada, det friska. Då kommer låsningar på olika områden, såklart, men jag har lärt mig att faktiskt vara observant på vad jag låter vara framför mig och inser att i mycket har jag ett val.
    Och jag väljer mig och min livslust numer, till slut. Bara den vetskapen fyller mig med rikedom. Och då händer saker. Men jag menar inte att jag har något lyckokrav, ett slags påklistrat Måste om att allt ska vara bara fint, utan skavsår och tårar. Bara att ta sig igenom med omtanke om mig själv.
    Ja, det blev många ord igen :) Allt gott Annika, kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. annika13 april 2017 kl. 22:11

      Ja det är just det, släppa och inte ta in rädslan. Nej absolut inga krav på att vara lycklig lycklig men att leva. Fullt ut. Allt gott till dig också min vän och stor kram

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)