När jag sitter på verandan så kommer en tordyvel flygande. Rakt på mig. PÅ mig. Jag blir nästan rädd. Den bumpar in i mig, så till slut går jag in och stänger verandadörren. Då flyger den rakt in i den. Gång på gång. Jag blir helt förundrad. Och sedan förra året har jag hunnit skaffa boken Solöga och läser om alla getingar, tordyvlar och småkryp som verkar ha som uppgift att vara på och runt mig. För när jag sätter mig ute i trädgården och läser och skriver så kommer en fjäril och sätter sig på mitt knä. Den sitter där väldigt länge. Och flyger ett varv. Kommer tillbaka och sätter sig igen.
I mitt egna magiska tänkande har jag alltid tänkt mig min pappa som en brunröd fjäril, påfågelöga, och när den kommer så här som den gjorde idag då tänker jag att det är pappa som säger hej. Kanske är det larvigt i dina ögon, men på något sätt är det lugnande för mig själv.
Men tordyveln. Och getingarna. Ingen aning. Och när jag hänger tvätt lite senare så ramlar en gigantisk geting ur tvättkorgen. Tvättad och stendöd. En bamse på 4-5 cm. Exakt samma sak hände för några veckor sedan. Exakt. En jättestor geting som blivit tvättad. Och dött förstås.
Kanske är det så att jag i min stillhet och tystnad här i trädgården och huset har blivit ett med naturen? Att naturen tror att jag också är någon slags varelse? Lite lustigt är det allt. Har du några småkryp som vill vara hos dig?
Jag letar inte tecken, de söker upp mig!
Det är inte alls larvigt att din pappa säger hej i fjärilsskepnad. Jag är övertygad om att min farmor kommer som duva. Har inga speciella kryp. Bara koltrasten i mitt träd!😊
SvaraRaderaOch precis när jag läser din kommentar kommer en stor skogsduva brakande! Inte ofta jag ser dem. Det var nog din farmor! Kram!
RaderaSom du vet vilar jag nu för att återhämta mig, och tränar på att inte göra så mycket. För ett tag sen kom jag in i gamla tankegångar, att jag var lat, feg och att jag inte följde min livsväg ordentligt utan duckade för utmaningar osv. Tankarna fick mig att må rätt dåligt, jag kände mig stressad och frustrerad. Då drömde jag en dröm om ett jättestort nyskördat fält med purjolök. Högar med purjolök låg överallt. När jag vaknade läste jag i Solögas bok och purjolöken säger: "Just nu behöver du vila och återhämta dig, världen och livet klarar sig själva just nu, det är viktigt att du får vila dig osv." Någon, eller kanske vi själva, är klokare än vårt dagliga jag, det är helt klart. Spännande med tecken, jag håller alltid ögonen öppna för dem. Minns att vi tittade på tordyveln förra året, att den satte sig på din Buddha-figur.
SvaraRaderaKram Carina
Vilken mäktig dröm du hade! Ja något kommunicerar med oss. Nej, det var inte en tordyvel som snurrade runt buddhafiguren, det var en jättegeting, samma sort som de jag tvättat ihjäl :) Kram!
RaderaNu kom jag ihåg en annan sak. Du vet när vi försökte sälja vår gård. Det verkade så tröstlöst, inga bra spekulanter fanns. En dag såg jag en häger sitta på vårt fält, vi har aldrig under våra drygt tjugo år sett en häger förr i närheten av vår gård. Enligt Solöga kommer hägern med goda nyheter, och nästa dag dök våra köpare upp. Häpp!
SvaraRaderaÅh va fint!
RaderaInte alls larvigt! Jag tror på sånt till fullo.
SvaraRaderaNär min morfar dog i kallaste december så satt jag en kväll och tänkte på honom. Det var den där smärtsamma saknaden, när själen drar ihop sig i sorg. Då ser jag hur pälsbollen börjar stirra mot fönstret. Så jag tittar bakom gardinen och där är en fjäril...
-20 grader ute och inne lever en fjäril. Den flyger upp och sätter sig på min hand.
Jag har valt att se det som ett tecken.
På att han som jag saknade ville visa mig att allt var bra.
Jag satte den i en blomma och där satt den sen hela kvällen.
Det märkliga är att när jag vaknade var den bara borta.
Den låg inte död någonstans och har inte dykt upp efter.
Jag tror att om man är mottaglig och inte letar efter vetenskapliga bevis på allt då ser man det.
Tordyvel brukar vara en symbol på återuppståndelse i den del mytologier, och tur i en del andra.
Återuppståndelse stämmer ju minst sagt efter den resan du har gjort i år!
Kram Hannis
Åh Hannis så vackert med din fjäril! Ja jag tänker nog så också att man inte behöver leta bevis. Samtidigt vill den logiska, analytiska delen av mig bara ha bevis!!
RaderaTordyveln flyger i skymningen var en bok vi läste högt ur under somrarna för ungarna, så den är lite speciell för mig, Återuppsåndelse gillar jag! Tack det tar jag med mig 💙 Kram!