Välfärd

På väg ner i yogamudrasana

Idag vaknade vi tidigt både jag och älsklingen och vi har sovit hela natten. Det tog ett tag att hamna här. Att somna, sova och vakna. I rätt tid och inte mitt i natten. Pigga och glada. Det här att inte planera mer än för dagen det är något som passar oss perfekt just nu. Och vi gör yogan. Den tar lång tid och det är så skönt att kunna breda ut sig i tid och inte ha något som man måste iväg på. Vi kan prata teknik och teori också och hitta in i vissa asanas som man ibland tappar. Tappar så att man liksom inte tänker på dem i själva flödet när man är på kurs. Jag är så tacksam för den här tiden. Jag är så tacksam för att vi har yogan tillsammans och jag är så tacksam för att jag faktiskt inte ger upp i det stela utan att det har vänt. Igen. Ibland känns det som en utopi bara att tänka att man ska ta sig vidare och ibland är man plötsligt där. Det regnar till och från hela morgonen och förmiddagen. Det gör ingenting. Jag hoppas bara att det blir uppehåll så vi kan ta oss en tur i skogen idag. Och så fina Sjökrogen till kvällen med goda vänner. Välfärd som den stavas för mig.