Vi packar ryggsäcken med badkläder, fina koppar och vattenflaskor. Förbereder kaffebryggaren och ställer fram termosar. Vi ska äntligen gå en liten sväng, någon mil i skogen och tillsammans med våra vänner. Ställer klockan för ovanlighetens skull och känner mig glad och förväntansfull.
Vaknar med en äcklig och skrällande hosta. Lätt febrig undrar jag vad detta är. Mitt i sommaren. Mitt i semestern. Jag vill inte ha detta nu lika lite som annars eller som någon annan. För första gången i mitt liv (ja jag tror faktiskt det) så böjer jag nacken direkt. Tjafsar inte med mig själv om att jag nog visste orkar, tjafsar inte med min man om att jag kan om jag vill. Jag bara blundar snällt när han packar upp allt och kokar citron- och ingefärsvatten till mig. Jag kör alla huskurer jag kan. Ställer in med vännerna. Och så ligger jag och ser klart The Fall, säsong 2, bara sådär, på Netflix.
Nej det är verkligen inte synd om mig (eller jo, lite grann) men det är bara att ta emot. Och lite udda sådär när jag/vi tränat hela sommaren nu faktiskt med långa yogasekvenser och mycket lek och träning utomhus. Känt mig stark. Tja. Jag är snart på banan igen hoppas jag men snopen idag.
Vaknar med en äcklig och skrällande hosta. Lätt febrig undrar jag vad detta är. Mitt i sommaren. Mitt i semestern. Jag vill inte ha detta nu lika lite som annars eller som någon annan. För första gången i mitt liv (ja jag tror faktiskt det) så böjer jag nacken direkt. Tjafsar inte med mig själv om att jag nog visste orkar, tjafsar inte med min man om att jag kan om jag vill. Jag bara blundar snällt när han packar upp allt och kokar citron- och ingefärsvatten till mig. Jag kör alla huskurer jag kan. Ställer in med vännerna. Och så ligger jag och ser klart The Fall, säsong 2, bara sådär, på Netflix.
Nej det är verkligen inte synd om mig (eller jo, lite grann) men det är bara att ta emot. Och lite udda sådär när jag/vi tränat hela sommaren nu faktiskt med långa yogasekvenser och mycket lek och träning utomhus. Känt mig stark. Tja. Jag är snart på banan igen hoppas jag men snopen idag.
Jag läste några fina rader i en underbar bok jag håller på med (Alla kungens hästar av Emelie Cajsdotter): "Nej, hävdade han envist. Jag har inga bekymmer. Inte för att mitt liv skulle vara enkelt, men för att det finns en mening med allt som sker. Den kraft som format mitt öde kan inte vara ond."
SvaraRaderaKrya på dig! Kram Carina
Åh du alltså! Kram och tack!
RaderaNu hoppas jag att du mår bättre. Så fint att du tog hand om det direkt.
SvaraRaderaIstället för att låta envisheten segra=))
Vilka underbara rader Carina har delat med sig av.
Dom ska jag spara.
Mjuk dag till dig!
Jamen precis. Inte så envis den här gången :)
RaderaKram och tack!
Krya på dej!
SvaraRaderaDet är som det är, ävenom det känns som att ha blivit bjuden på citron (som du ju i och for sig blev av din man ;))! Vila i vilan liksom.
Kram och kraft ♥
Haha, bjuden på citron blir jag gärna :) Men så klokt sagt, vila i vilan, det gör jag. Kram och tack!
Radera