måndag 8 december 2014

Nä vi har inte pratat om andningen

Blir uppringd av en person som vill testa yoga hos mig. Han berättar att han gått på en stor yogastudio i stan. På det tredje tillfället för nybörjarna skulle de stå på huvudet. Varje pass innehåller 60-70 positioner. När jag frågade hur han hann med att andas  sa han - nä, andningen har vi inte pratat om. Jag har kollat lite på Youtube. Men har tänkt att det borde finnas något mer än alla dessa gymnastiska övningar.
Ja jo. Något mer. Jag vet inte var jag ska börja. Jag blir trött. Jag blir ledsen och låg. Det här är inte ett gym, där hade jag på något sätt kunna dra slutsatsen om att man framhåller de rent fysiska övningarna , men en yogastudio...
Vill inte vara negativ. Men nog är det något som är galet?
   Och ja. Det är klart att det hänger ihop med hela den här trenden att stå på huvudet eller händerna. HELA TIDEN när man ska visa yoga. Så att yogastudios tror att de måste servera det också. Eller kan de inte mer än så? Det är ju ändå värre. Man kan tapetsera väggarna med certifikat men det spelar ju ingen roll om man inte har förstått. Vad det är man faktiskt sysslar med. Utan kontroll på sin andning och hur man skall andas så blir det väldigt lite över till utveckling. Förutom musklerna då. Att allt kommer med en förändrad andning. Allt annat är yta och prestation.
   Ja ni vet ju att jag skriver om det då och då, att jag blir upprörd och känner mig som en försvarsadvokat för yogan och dess ursprung och varför vi gör den. Helt enkelt. Och nej. Självklart sitter inte jag inne med hela sanningen. Gör inga anspråk på det på något som helst vis. Och nej. Jag kan inte andra yogastilar, men när man inte ens nämner andningen när man har hand om yogan - det är ofattbart.
   Som jag vidhåller ligger ansvaret även hos oss, som arbetar med yoga. Inte bara för vad vi säger utan som sagt för vad vi inte säger. Att en del hellre yogar hemma till en skärm istället för att "utsätta sig" för en lärares ögon, kunskap och erfarenhet. Att vi är blyga och inte vill visa våra kroppar eller "tillkortakommanden" för andra. (Jo jag har läst undersökningar om det här, det är inte mina formuleringar)
  Men hur blev det så här? På så kort tid? Och när vi väl går till yogan IRL då ska vi vara nästintill akrobater. Ställ dig frågan inuti - varför gör jag yoga? Och låt svaret komma inifrån dig själv, låt din lilla röst växa sig stark, lyssna till din själ. Och inse att allt annat är show. Och framför allt pengar.
   Varför tror ni att Yogagirl har så välstajlade bilder där inte ett sandkorn ligger fel? Ställ er frågan och sedan vad det har med er att göra? Vad som sammanlänkar er? Eller är det bara ögongodis? Våga fråga dig själv varför du gör det du gör. Inse att den här yogan, den har blivit en miljardindustri. Där säkert varje enskild deltagare inte är en dålig människa. Men där summan av de som presenteras blir så förflackat, så ytligt, så välkomponerat. Snyggt helt enkelt. Och hur många dras inte med i detta? Vågar vi stå upp för det vi tror på? Tar du diskussionen med dina yogaelever? Jag gör det. Och de flesta av dem tycker att det är skönt. Säger till och med - som jag behövde höra det här!

Slut på dagens predikan. Och ja. Ingen är perfekt. Och ja. Självklart kan man inspireras av bilder. Men ärligt talat. En till bild på en smal blond relativt ung tjej som står på händer eller på huvudet. GÄSP. Är det inte dags för lite kurvigare modeller? Lite andra färger på människor? För när 99 % ser ut så då är det svårt att hitta förebilder. För just mig. Eller för dig. Låt oss prata. Och framför allt låt oss lyssna. Inåt.
   

20 kommentarer:

  1. Så skönt att läsa här. Jag vill också se lite mera av de där normal yogisarna som kämpar med balansen. Så mycket jobb det är med att hålla sig upprätt och att inte tappa andningen. Och kan man verkligen se sina elever när man håller lektioner med ett femtiotal personer. Kram och gäspar det gör jag med

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh t ack Marika! Gick in och tänkte nästan radera det jag skrivit, men blev så glad över din feedback! Kram kram

      Radera
  2. Hejja dig Annika! Verkligen hejja dig!
    Jag följer yogagirl och älskar alla drömska bilder hon levererar, men de har inte särskilt mkt med yoga att göra om jag får säga...även om hon vänder ut o in på sig själv på så många sätt. Men det där med andningen är väl inte så coolt, inte så ballt och drar inte in några miljoner. dessutom är det ju något alla gör mer eller mindre och hur kul är det att flasha med den.
    men det är skrattretande egentligen, för utan andning ingen yoga.
    lite som att tro att man kan dansa kosackdansen bara för att man har kosack-kläder.
    eller nåt.
    förlåt. jag är förkyld. det blir lätt lite svamligt då :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha, du har helt rätt! Tack för ditt svammel :) Kram

      Radera
  3. För mig är inte det mannen beskriver yoga, det är någon sorts gymvariant. Stället borde inte få kalla sig yogastudio. Ska man undervisa i yoga och inte lägger en stor del på andningen så är det inte yoga enligt mig.
    Har inte pratat så mycket med mina yogaelever om detta då vi gör en yoga som är väldigt olik tex yogagirl och huvudstående finns inte ens med bland våra asanas.
    Bra att du skriver om detta, du är en härlig "yogakrigare". Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej precis. Tack för dina ord Ulrika, de värmer! Kram

      Radera
  4. Tack för att du tar upp det här. När jag började yoga upplevde jag att lärarna rev igenom ett mastodontprogram direkt där varje rörelse gick så snabbt att man liksom aldrig fick någon känsla i kroppen för när jag hamnade "rätt" i rörelsen eller ställningen. Jag tyckte mest att jag försökte hänga med bäst jag kunde och hade fullt sjå med att hålla koll på läraren. Som att vara nybörjare på ett aerobicspass ungefär.

    Till slut blev jag så frustrerad att jag gick hem och letade upp övningarna vi gjorde och gjorde dem hemma istället, i mitt eget tempo, och struntade i att gå till yogapassen. Önskar att flera yogalärare kunde ha med färre övningar, i långsammare tempo på sina pass.

    /Bea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bea, det visar bara att de inte har riktig koll på vad de gör. Vissa asanas skulle man kunna jobba med hela livet för att de rymmer så många detaljer. Jag blir ledsen över hur de gör med yogan! Tack för dina ord!

      Radera
  5. Du skriver i en kommentar här ovan att du nästan hade tänkt radera det du skrivit. Glad att du inte gjorde det. Och glad att du skrev att du tänkte göra det - för det gör jag v.a.r.j.e gång jag skriver ett blogginlägg eller en instagrampost inom samma ämne. För det är inte enkelt att vara lite av en andlig krigare och det är inte roligt att känna sig motvalls i något som ligger så nära hjärtat och själen. Det är inte lätt att berätta att man har en annan bild (inuti!) av yogan än den som syns överallt just nu. Att det är med sorg i hjärtat man får höra och läsa om helt tokiga saker som kallas yoga till höger och vänster. Samtidigt säger jag som du: jag tror inte någonstans att jag sitter inne med de rätta svaren eller att jag är mer upplyst än någon annan. Herregud. Nej! Men när man i sanning lutat sig mot yogan i något år, skalat av en massa lager och börjat skönja kärnan, då börjar man ställa lite krav också. För att uttrycka det lite fyrkantigt och klantigt.
    Kram och tack igen för att du står upp och pratar från ditt hjärta, Sat Nam!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att höra yogasyster min! Att vi fungerar så lika. Och nej ingen har ju något patent på själva yogan men det här går ju utanför allt! Kram och tack! Sat Nam!

      Radera
  6. Så BRA att du tar upp det här, om och om igen för det behövs!! Och jag har inget att lära av yta och s.k. snygghet, jag är glad för den jag är och så som jag själv ser ut, det räcker. Att se bilder på människor som är så unga att de knappt hunnit ut i livet och som står på huvudet i en park eller på en trottoar mitt i bruset och som ska "förmedla" något viktigt är inget jag spiller min tid på.
    Jag blir också förfärad ibland när jag hör om "yoga" utan vägledning in i andningen. Frågar alltid om personen vet att det är andningen som ÄR yoga och försöker sedan så milt och informativt som möjligt få dem att bli intresserade av att lära sig. För att jag vill dem väl och vet att det kommer att ge dem det lilla som är det stora... TACK Annika <3

    SvaraRadera
  7. Word! Och ja, GÄSP! Behöver nog inte säga mer för du vet vad jag har för åsikter kring detta. Är dock glad att du skriver om det. Det behövs!
    Kramar från en som snart pluggar ihjäl sig. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet :) Och just det gäsp! Kram kram, snart får du jullov!

      Radera
  8. Jag gillar den här sidan: https://www.facebook.com/myrealyogabody

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ser bra ut! Jag gillar den här https://www.facebook.com/pages/Body-Divine-Yoga/

      Radera
  9. Det känns som det är ganska mycket som blir så här.. Tillrättalagt och fel tänk. Personen i fråga hade ju "fattat" men man undrar ju hur hur många som kanske slutat med yoga för att det kändes fel det här snabba ..

    SvaraRadera