Vilken ynnest

Idag när jag yogat och bugat mig så slås jag av att jag faktiskt har en livs levande lärare. Det låter kanske märkligt för någon, men när man tänker på att de flesta stilar inte har någon guru eller mästare som lever. Jo Iyengaryogan och mr Iyengar lever ju i allra högsta grad förstås. Och kanske tycker ni att det låter makabert men jag menar absolut inte att vara obehaglig för den vars guru inte längre är kvar. Nej jag menar ren och skär tacksamhet. Och nu när nästa års kurser ligger ute, med ett större utbud än någonsin så fylls hela hjärtat av tacksamhet. Mina lärare som reser runt jorden och undervisar. Som har byggt upp ett fantastiskt fundament av olika delar inom yogan. Eftersom Zhander dels haft mr Iyengar som lärare i 25 år och räknar honom som sin guru, men även yogat för Patthabi Jois, Ashtangans fader och sedan valt att studera väldigt mycket i Indien kring gamla texter i tempel runtom i främst södra Indien - har han skapat sin Shadowyoga och sedan utökningen Nrttha Sadhana utifrån sin samlade kunskap. I en glimt kan jag se hela verket, hela Shadowtyogan hur sinnrikt det är uppbyggt.Han är inte intresserad av att bygga en gigantisk organisation där vem som helst kan undervisa i hans stil. Han är otroligt noga och ser till varje individ som yogar för honom och undervisar. Hela bröstkorgen fylls av en enorm tacksamhet till hans enträgna arbete, till hans enorma kunskap och erfarenhet - som jag får möta livs levande. Vilken ynnest. Egentligen vill jag åka och yoga för dem hela tiden.Det enda som är svårt är att välja :) Jag älskar min Shadowyoga helt enkelt.

Bilden är på Emma Balnaves, www.shadowyoga.com, fotograferad av Dan Lindberg, www.danlindberg.nu