Min lärare säger att man går från de stora rörelserna till de små. Fina. Som olika vridningar i handlederna. Fotlederna. Som korresponderar med andra ställen i kroppen. Och de där små justeringarna. Som betyder så mycket. Och alla stora rörelser jag gjort. Som jag på något vis känner mig klar med. Ja kroppen vill göra stort också ibland. Inte så att jag aldrig mer gör dem. Men det finns annat som vill fram. Och som jag låter kroppen komma ihåg. För de är omöjliga att skriva ner. Man måste lära sig dem. Lita på att kroppen minns. När jag anstränger mig för att komma ihåg, då finns de inte där. Men jag försöker släppa och så plötsligt, hela dansen där i mina rörelser och kropp. Och jag märker mer och mer hur jag går från det stora, kanske lite yviga eller hur man ska sammanfatta det till det mindre. Samma i min yogaverksamhet. Jag har små grupper. Aldrig fler än 8 st. Allt för det lilla formatet som tilltalar mig mer och mer. Som känns som jag. Jag har undervisat grupper med 15-17 personer i. Det blir mer som en översikt. Hur ska man hinna se alla? Jag gör det inte. Respekt till den som gör det. Jag är inte där. Jag behöver mina små grupper. Mindre format. Jag gör mina rörelser med innerlighet men de är inte så stora, om du förstår hur jag menar? De är noga uttänkta. De är små. Fina. Påverkar det mesta. Fast vi inte vill tro det. När vi har gjort mjuka pass, sittande i mina grupper har många träningsvärk på många ställen i kroppen efter en dag. När vi tar oss tid att finnas i det lilla formatet, då händer annat. Samma med hela mitt liv egentligen. Blev fint påmind av Nina idag i hennes inlägg. Där hon skriver om att behöva tid för sig själv. Det behövs mer och mer, för mig på ett helt annat sätt än tidigare. Både hur jag känner men även hur jag gör. Och jag har gått från hög musik till tystnad, när jag lyssnar vill jag helst vara ensam. Jag gör lite istället för mycket i min yoga, med en annan kvalitet. Jag vill inte ha starka dofter, bara lite svag väldoft. Ljud, ljus, rörelser, dofter, livet. Allt skalas ner till ett väldigt litet format. Förstår du hur jag menar? Kanske är det en övergående fas. Men jag känner det som jag är på väg till något annat. Kanske du också?
Känner att jag också är i en förändring,jag tycker att allt blir "för mycket" Jag vill bara skala av allt och känner inte igen mig själv ibland.
SvaraRaderaKram Lotta
Ja verkligen!
SvaraRaderaÄven om jag idag inte vet helt säkert om jag kommer att undervisa i framtiden så vet jag ändå att stora grupper inte är något för mig (och det tänker jag på nu under utbildningen där vi är 40 elever. Lite för många kan jag själv tycka.).
En grupp om 8 pers (åtminstone inte över 10) låter alldeles lagom den dag jag själv undervisar. Det blir också mer intimt så. Jag kan se alla.
Tänker även att privata undervisningar kan komma att bli min melodi. Och i detta finns även den fortsättning jag tänkt mig efter lärarutbildningen. En coachutbildning jag gärna vill gå och som kanske kan kombineras med de privata undervisningarna.
Ja jag är absolut för det lilla formatet. Något anat skulle inte kännas rätt för mig.
Kram!
Men det är ju precis så det är; ju mer finstämda vi blir i energin, desto mer behöver vi tystnad, avskildhet, små rörelser, svaga intryck. Vi blir som en mottagare som bara kan ta emot de allra högsta, finaste frekvenserna. Allt annat blir bara brus. Vad klok du är som hörsammar det, och inte tror att du måste göra eller vara på något annat sätt.
SvaraRaderaKram Carina
jag förstår det där sista, fast jag aldrig börjat med yoga. jag minimerar..för att att samla energi och kunna ge mer..
SvaraRaderakroppen har jag ännu inte tagit tag i. men sinnet, och de hänger ju ihop så mycket. kroppen fick mer under sommarens trädgårdsgöra automatiskt.... nu vacklar det lite..
kramar Lycke
Precis så. Du beskriver det så bra. Avskalighetens lov!
SvaraRaderaJag har också gått från ljud till tystnad. Från göra till vila. Från mer till mindre i yogan. Som jag njuter att det blivit så. Jag gör verkligen det! Och än mer efter att du så på pricken sätter ord på det idag. Kram!
Less is more (ett av mina favorituttryck)
SvaraRadera