Oväntat

En helg i storstan. Vaknade trött. Lite låg. Vi grälade innan vi for. Allt kändes segt trots att morgonen var solig och fin. Oväntat jobbigt. Tysta i bilen och jag funderade på om det var en bra idé att resa iväg när vi har så mycket runt oss. Hela tiden. Men just själva förflyttandet brukar hjälpa. Men jag satt där lite småtjurig. I Södertälje började snön yra och flingor stora och blöta kastade sig mot rutan. Oväntat. Vi tittade frågande på varandra. Framme på Söder när vi klev ur bilen så blev vi dygnsura direkt! Totalt blöta fötter. Det hade fallit cirka 2 decimeter! Oväntat. På något sätt la vi i andra växeln. Köpte nya strumpor vartefter :) och insåg att vädret, det kan vi inte göra något åt. Och några extraskor hade ingen av oss. Vi klafsade oss ner till Fotografiska och såg 5 fotouställningar varav en framträdde och gjorde allt värt det hela. Schapiros bilder från klassiska filmer var a m a z i n g. Oväntat bra. Vi tinade upp. Bara gick där och tittade. Åt lunch. Lite lite gladare. Träffade goda vänner och drack kaffe, hallon och vispgrädde. Och som vi skrattade, jag blev helt varm. Hem till hotellet och byta om, men inga andra skor. Papper och element räddade kvällen. Helt oväntat. Vi såg som sagt Jesus Christ Superstar och den var fantastisk. Fängslande. Lite märkligt att höra alla låtar på svenska när man kan alla sånger utantill sedan 70-talet. Men vilka sångare! Fram trädde Judas. Som spelades av Patrik Martinsson Och i föreställningen så resonerar rollkaraktären som jag gjorde i mitt inlägg om syndabockar här! . Det var oväntat. Dels själva tolkningen men framför allt sångaren. Det finns bara ett ord för den rösten och den prestationen - oväntat :)
Kvällen avslutades med att jag och min älskling skrattade så tårarna rann och magen värkte. Med lite vin och snacks på rummet så hade vi sådär roligt som bara vi två kan ha. Humor är en såå viktig ingrediens i en relation. För oss. För mig. Och jag somnade med ett skratt och vaknade faktiskt också med ett skratt. Så välbehövligt. Så oväntat. Man måste vara rädd om varandra hur mycket man än har att göra, sa vi till varandra igen. Avslutade storstadsbesöket med att åka ut till Ingarö och köpa en trädgårdsgrind. Solen sken i Stockholm. På vägen hem kom regnet :) Ganska oväntat...

Bilden är på Patrik Martinsson, den oväntade stjärnan för oss.