Väntrum

Halvmörkt. Oljelampan har slocknat, precis som rökelsen. Blommorna faller med små dunsar. Grodan som hörde så tydligt igår kväll sover. Morgonen är mulen och jag är tacksam för det, jag som inte får vara i solsken ännu. Oljemassagen fortsätter och jag är varm. Men inatt behövde jag inte gå upp och duscha kallt :) Fortfarande trött. Men sover inte riktigt lika mycket. Har bestämt mig för att vila och vänta med yogan. Pratar med dr V om det. Han säger "the yoga destroys a little bit of the treatment". Så egentligen är det en kontraindikation att yoga och gå på ayurvediska behandlingar samtidigt. De motverkar faktiskt varandra. Lite samma som att gå på massage och yoga. Inget man gör samma dag. Att låta allt få ta plats. Jag går därför helt och fullt in i min behandling och släpper min fysiska yoga för nu. Kroppen jobbar på ett annorlunda sätt och sinnet och mina tankar är stillsamma. Långa stunder sitter jag mest som i meditation, stillhet och närvaro. Läser men har saktat ned mitt eget tempo. Är bara. Tiden känns som en ocean där jag bara doppar mig och sedan inte ens simmar. Inte ens utnyttjar min kraft. Den behövs till annat. Till att ta mig igenom detoxen, reningsprocessen jag är i. Visst är det märkligt när man skalar av alla måsten? När man som jag just nu, inte måste göra någonting. När maten lagas och sängen bäddas. När man blir behandlad. Då stiger annat till ytan och det mesta kan jag skumma bort. Det som stannar är kärleken till min familj. Som jag längtar efter så det svider rent fysiskt. Till mitt liv där hemma. Som jag kan känna ända ut i fingerspetsarna att jag har valt. Jag. Än är jag inte redo att åka hem. Det finns annat som måste ut först. Men när dagen går vidare är jag i ett slags väntrum. Och det känns mer än ok, det känns som det ska.