Flyta

Kroppen fascinerar mer och mer. Efter en tids underbart flow, både i min egen yoga men även med mina grupper. Så vet jag ju. Att det vänder. Men jag tar emot det stela som möter mig idag. Helt overkligt. Nästan så jag skrattar. Flödet från en full yogasal igår kväll följde mig hem och in i mitt sinne. Och imorse var det som jag började från en annan plats. Men det är så det är.

Kroppen är snillrik och jag lär mig. Att observera och följa. Inget annat. Vet att Z brukar skämta om att när man är på topp då vet man att det går åt andra hållet, förr eller senare. Det gäller bara att inte bli missmodig eller bedöma sig. Och på samma sätt är det ju när man känner att man är låg och nära botten, då går det åt andra hållet. Men att inte följa med i alla svängningar i sitt sinne. Bara helt enkelt följa. Och ta in. Solen dånar ute och björkarna har hängen. Det finns egentligen hur mycket som helst att fundera över i mitt liv just nu. Av praktiskt karaktär. Vårt bygge med alla tusen detaljer som inte är klara och som jag befarar inte kommer att vara helt klara när de ska... Och vår flytt. Och sonens flytt. Och och och och. Men jag går inte in i det. Jag håller det på avstånd. Och vet att sedan går det åt andra hållet :) Kanske är det så att jag helt enkelt ska omfamna min stelhet? Se den som något som visar något annat. Ni vet, de där detaljerna som brukar uppenbara sig när man måste jobba på ett annat sätt. Och min padmasana, den har jag inte kunnat sitta i på två månader. Men det betyder väl inte mer än just det? Låt oss observera, inte dras ner, bara flyta. Helt enkelt!

Bilden är på Emma Balnaves och kommer från www.shadowyoga.com