torsdag 11 maj 2017

Bara en liten diskussion

Sover urdåligt. Vaknar med ett huvud som känns för litet. Snorig. Ansiktet värker. Jag har inte varit sjuk på 1,5 år och undrar vad jag känner. Egentligen. Jag har tänkt många gånger på att jag var sjuk då och då när jag jobbade på mitt förra jobb. Att det slet så på mig. Mentalt. Känslomässigt. Fysiskt. Men tror inte bara att det berodde på jobbet att jag var dålig då och då utan också på min kost, ja ni vet - allt som samspelar. Och just det som jag "har" idag tror jag faktiskt kommer från barnbarnen. Ofta när jag varit barnvakt har min kropp tagit emot någon dagisbacill. Helt enkelt. Ju snabbare jag vilar ju fortare blir jag bra.
   Jag har en deadline idag på jobbet, men väljer ändå att vara hemma. Jag har bara en liten diskussion med mig själv. Jag väljer mig. Jag väljer att bli frisk direkt. Istället för att gå och sen segdra på något skräp i kroppen. Jag skulle aldrig stannat hemma för 10 år sedan. Då hade jag druckit starkt kaffe, kanske tagit en Alvedon och sedan kört på. Tänk så skönt det är nu att jag inte gör så. Att jag slutat köra över mig själv. Och jag mailar med min chef om alla detaljer kring deadlinen. Så får hon ta beslutet hur hon ska göra. Inte krångligt alls egentligen. Bara släppa taget. Igen :)

Har du lätt att prioritera dig själv gentemot jobbet eller andra åtaganden?

4 kommentarer:

  1. LÅter så lätt, men är så svårt. Bra gjort av dig!

    Vi har en kille på mitt jobb som har en tarmsjukdom, ulcerös kolit, och den kommer i skov. Han är inne i ett skov just nu och har varit hemma några dagar. Kom tillbaka idag och folk frågar hur han mår, han säger mest okej. Någon säger "tänk på att inte stressa". Det där är så intressant - för hur slutar man stressa? Om man är en sån person? Blir ju stressad av att vara hemma för att jobbgrejorna bara växer och blir stressad av att gå tillbaka till jobbet. Fast lite är väl också som han själv sa "nu är jag så dålig så jag kan inte bry mig om alla mejl, jag gör det jag kan och hinner, resten får vänta - och det är okej. Men INNAN skovet, då stressar jag som fan. JAg borde alltså ha ett skov hela tiden. Eller tänka likadant före skovet :)"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja det är ju svårt! Stackars din jobbarkompis! Stress kan vara så förrädiskt. Ibland bra och ibland rena katastrofen. Kanske stressen skapar skoven!

      Radera
  2. Så rätt resonerat; att välja sig själv ♥
    Jag har lättare att göra det idag, ävenom det såklart blir några vändningar i hjärnkontoret kring hur det ställer till det med andra på jobbet osv. Samtidigt finns det ingen som tackar en, krasst, när man jobbat sjuk, bakom flera doser piller. Och som du skriver, gå sen omkring och vara halvsjuk för att man inte vilade när man behövde det som mest. Sköt om dej!
    KRAM!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Ja. Man vill ju inte lämna någon i sticket direkt. Å andra sidan, vem vill bli smittad på jobbet av "hjältar" som aldrig är hemma?? Tack och jag mår bra idag! Visst är det fantastiskt!? Kramar!

      Radera