söndag 27 november 2016

Fira som en yogi

Så kom den, sista lektionen, och det har gått både snabbt och långsamt. Som vanligt. Den här kursen transformerade något i mig. Och jag tror helt enkelt det handlar om timing, att saker händer när man är redo. Redo för att släppa taget om vad det än handlar om. Efter lektionen är det pussar och kramar, ett hejdå till mina lärare och Shandor signerar min bok och så en lång stund på kaféet med våra vänner. Och ett allra sista prat med min vackra yogavän som bor i Korea just nu. För 7 år sedan delade vi lägenhet på en lika lång kurs i Budapest. Och både hon och jag har känt igen saker från då. En cirkel har slutits på något vis och vi har hittat varandra ännu mer, hon och jag. Det är ändå med lätt hjärta jag säger hejdå, för att jag har inga svarta moln någonstans inuti. Sorgsen att det är slut, på ett plan, på ett annat längtar jag hem och att det är första advent idag är nästintill obegripligt att förstå.
   Vi vill fira, älsklingen och jag, men vi är så trötta. Vi går en lång promenad och sedan blir det indisk hämtmat, mangolassi och en fulstreamad version av svtplay och Line of Duty. Somnar vid klockan 21 och när jag vaknar fnissar jag lite för mig själv. Vilka yogis vi är och så dåliga vi är på att fira och festa!
   Ha en fin första advent när ni nu vaknar där hemma. Vi ska promenera, städa, packa och imorgon lyfter vi för att landa hemma på tisdag. I mitt hjärta finns allt jag hittat i mig och de varmaste bruna ögonen som sett allt och som lotsat mig vidare. Namasté.

Bilden har jag lånat av min man, från den fantastiska kvällen vi tillbringade på piren. Någon började göra yogamoves i den guldgula solnedgången. Yoga is everywhere!

8 kommentarer:

  1. Kärlek på detta! Blir alldeles varm av att läsa här. Släppa taget är ju precis det som susar i mina öron just nu. Utan svarta moln. Å jag bara läser och suger åt mig. Tack för att du delar! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Marika tack vad glad jag blir! Stor kram 💜

      Radera
  2. Glad att jag kikade in här först, efter min lilla nätdetox, av alla bloggar. Kram och Sat Nam, och välkommen hem ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir också glad av det du skriver. Tack och varm kram ❤️️

      Radera
  3. Så fint, allt! Det du skrivit om under den här resan är så stort, svårt att säga nåt vettigt nästan, mer så att jag läser och funderar, på det du själv är med om, men vissa ord, fragment stannar i mig, förmodligen för att jag behöver dem, de får stanna och tala klart. Tack för att du delar med dig. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack kära du, så fint. Varm kram och tack för att du lämnar spår ❤️️👣

      Radera
  4. Vilken fantastisk bild och jag blir glad av ditt inlägg. Har inte hunnit kommentera så mycket på sistone men jag har läst och begrundat allt. Kram♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack! Ja bilden är jättefin tycker jag. Kram ♥

      Radera