Heja oss!

Vi har firat oss i några dagar. Min älskling och jag har levt med varandra mer än halva våra liv och varit gifta med varandra i 30 år, nästan halva livet. Det kändes som något att fira. Den här gången med våra barn och deras respektive.  Vi for till Göteborg och bodde på hotell. Igår var vi ute på Björkö under dagen och strosade bland den sagolika naturen och alla fina hus. Vi åt lunch. Kvällen firades med god mat och bubbel på restaurang med hela gänget, även de små barnbarnen. Och vi fick presentkort på Spa-hotellet i  Varberg! Så oväntat men så härligt kul det ska bli att ta sig dit i höst.
   Och ja, en relation är ju färskvara, en relation kräver näring. En relation har framför allt en berg- och dalbana ibland. Det tror jag alla har, som lever länge tillsammans. Vi har varit nära att ge upp och under småbarnsåren var det tungt, för allt hände liksom samtidigt. Som det ofta gör i livet. Det året jag fyllde 40 och skulle skriva c-uppsats blev min lillebror misshandlad av skinheads, tidningen min man jobbade på gick i konkurs och man fick köpa in sig för att kunna ha ett jobb. Min äldsta dotters biologiska mamma dog och vi flyttade till ett enormt renoveringsobjekt. Visserligen en lägenhet, men allt behövde fixas. Och ändå gjorde vi det. Och ändå fick vi ihop det. Och jag pluggade... Efter det där helvetesåret kände jag att så länge vi har varandra så går det. Många har sagt till mig genom åren att jag är privilegierad, över hur jag bor, var jag bor, var jag har jobbat, hur vår relation ser ut osv osv. Men inget sköter sig självt. Och det är ju inte så att jag basunerat ut alla problem och trassel vi haft. Men sanningen jag lever med är att det mörka alltid följs av ljus och att när man kommer ur tunneln är man helt enkelt starkare. Ungefär som bilden på de mörka molnen jag fotade ute i norra skärgården igår. Ljuset finns ju där under. Så ja, jag egotrippar lite extra här idag och säger heja oss!

Tidigare skulle jag inte lagt ut ett sådan här inlägg, men jag känner verkligen att det var något att fira och att vi verkligen kan vara så glada att vi har varandra efter allt som vi gått igenom!  Både bra och väldigt mycket mindre bra saker.