tisdag 17 november 2015

Stormens öga

Dagen med ett svavelgult konstigt sken på himlen och så ösregn. Mitt sinne tomt. Min kropp trött. Den orkar bara ligga ner. Det känns konstigt men som en vän sa: om kroppen vill ligga ner, låt den göra det. Min man kommer hem med västerbottenpaj och sallad. Jag är ledig. Vilar och vilar. Gör en plan som inte går att hålla, jag är specialist på att göra planer på hur jag vill ha det, det optimala för mig är  - Yoga två gånger om dagen. Meditera minst en gång om dagen. Äta lite. Dricka mycket vatten. Inget socker. När jag pratade med min vän sa hon - det låter som Gulag! Jag sa - det låter som en yogakurs :)  Men jag är ju hemma. Jag är med mig själv. Då kokas det ned till att jag får till meditationen. Och den är livsviktig just nu. Och det jobbiga som jag inte kan skriva mer om här som handlar om mitt jobb det rullar på. Jag är samtidigt så otrolig rik på vänner, familj och andra som bara finns där. Jag har rättesnören som jag lever efter. Ingen ilska. Ingen aggressivitet whatsoever. Jag tar ingen skit, spelar ingen roll varifrån det kommer. Jag ger heller ingen skit. Jag går vidare. Och jag ska gå hel ur det här. Helt och hållet. Varför saker händer, det går inte alltid att förutspå eller ens förstå. Sedan kanske, men just nu i stormens öga, så vilar jag.

12 kommentarer:

  1. Vad det än är som händer så verkar du behålla ditt lugn, det är fint. Tänker på dej och skickar kraft och kramar//M

    SvaraRadera
  2. Vila du i alltsammans. <3 Kram.

    SvaraRadera
  3. Svar
    1. Exakt. Ryggen är rakare än någonsin. Kram

      Radera
  4. Jag är också specialist på att göra upp planer som inte går att hålla...Oftast leder förändringar till något bättre som vi inte kan se i stunden när vi inte har helheten. Men det är lätt att skriva inte lätt när man befinner sig mitt i. Hoppas det löser sig på allra bästa sätt. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är inte lätt just nu. Kram

      Radera
  5. Tillit.
    Är det ord som kommer till mej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den ör låg men jag jobbar på det. Kram!

      Radera
  6. Amen. (Är det bara jag som blir väldigt nyfiken på vad det är som hänt....?)
    Stark är du, och kom ihåg att allt händer av en anledning (hoppas man i alla fall... dessa tider kan få en att tvivla ibland). Vad det nu än är som hänt, är det bara en tillfällighet att det händer efter yogamanglingen? Nåt du behöver se? Känna? Som du inte skulle gjort eller klarat innan? Hmmm... funderingar.
    Kram Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja säg det. Vet snart inte vad som är vad. Men det är en jobbgrej och jag kan inte skriva mer. Kram

      Radera