Många gånger i mitt liv har musiken varit min brygga, min trampolin till glädjen. Från det att jag var tonåring har den också varit en tröst, ett sätt att hitta gemenskap. Någon annan tänker som jag och kan uttrycka det så vi delar något. Ja ni vet. Mando Diao är gruppen som jag tycker sticker ut. Inte bara musikaliskt utan hur de uttrycker sig i intervjuer. Såg dem i morse på morgon-tv och jag njuter av hela konversationen. Och låten. Nya soundet till skid-VM som går av stapeln i Falun 2015. Här får du ett smakprov
http://www.youtube.com/watch?v=goqj-UM1TzI
De sjunger alltså Love last forever i en låt som skall spelas i sportsammanhang. Det är underbart. Det enda som är viktigt egentligen som Gustaf Norén uttrycker det. Han sa också att sport innehåller så mycket sorg, det är bara en som är glad. Att låta det få plats, känslan som man får efter en tävling. För de här Borlängekillarna är närheten till naturen det centrala i skidåkningen. Och gemenskapen med andra. Skönt, det är vad det är. Och något som jag blev glad över direkt och som färgat min dag. Nog är de underbara?
http://www.youtube.com/watch?v=goqj-UM1TzI
De sjunger alltså Love last forever i en låt som skall spelas i sportsammanhang. Det är underbart. Det enda som är viktigt egentligen som Gustaf Norén uttrycker det. Han sa också att sport innehåller så mycket sorg, det är bara en som är glad. Att låta det få plats, känslan som man får efter en tävling. För de här Borlängekillarna är närheten till naturen det centrala i skidåkningen. Och gemenskapen med andra. Skönt, det är vad det är. Och något som jag blev glad över direkt och som färgat min dag. Nog är de underbara?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar