tisdag 14 oktober 2014

Min hälsa

Bekräftelse. Hur ofta känner vi inte att vi behöver det? På allt möjligt av det vi gör. När jag har rest till Indien så har de flesta jag pratat med sagt - Men att du vågar! Att du törs låta dem behandla dig. Vad det betyder egentligen vet jag inte, för nog kan man behandla människor i alla delar av världen på olika sätt. Kanske är det det okända som skrämmer, vad vet jag. Jag vet ju att det har fungerat för mig och för andra i min familj och för vänner jag lärt känna i Indien. Ibland känns det ändå skönt med någon slags bekräftelse på det man gör. Jag träffade min osteopat innan jag åkte i somras och idag träffade jag honom igen.
   När han undersöker mig så utbrister han -så bra att du åkte för det är en stor förbättring i din rygg. Jag har som ni vet haft fem diskbråck, i nacken, två i bröstryggen och två i slutet på ryggraden, vilket i princip ger en svaghet i hela ryggen. Och det har skapat mönster i min kropp, vridningar åt olika håll och kompensationer för detta. Ja ni vet. Jag är så van att ha lite ont här och där att jag ibland inte förstått att det inte är riktigt bra. men just det här i bröstbenet var lite läskigt tyckte jag, skrev om det här. Han undersöker mig och berättar om bröstbenets svidande som hänger ihop med det som finns i min nacke och skuldra. Och det är lugnande. Logiskt. Det är skönt att höra från någon som jag litar på.
   Och jag använder inte bara alternativa metoder men det är oftast där jag får svar. Ringde min vårdcentral till att börja med där jag pratade med en sköterska som helst ville få mig till att säga att jag också hade ont i revbenen, vilket jag inte har, för annars fanns det inget "namn" på det jag kände. Hon frågade mig flera gånger tills det kändes som en sketch. Vad är det som pågår i den svenska sjukvården ibland? Det är som ett lotteri, man får hoppas på att få prata med någon som hör vad man säger. Så simpelt egentligen.
   Det finns så många som arbetar med hälsa och som pluggat länge inom den så kallade alternativa vården som till exempel osteopaten. Men även vår TCM läkare och där har vi fått all hjälp i vår familj för olika sjukdomar eller problem. Eller massörer och zonterapeuter. Listan kan göras lång. Sedan måste man ändå lita till sitt eget förnuft ibland, självklart. Men jag har verkligen letat mig fram. Och blivit mer och mer noga med vem jag låter röra min kropp.
   Och han är så klok, säger precis som min yogalärare Z sa, låt Indienbehandlingarna arbeta klart i din kropp innan du påbörjar ny yoga eller korrigering. Kanske ända fram till jul, bokar nästa tid två månader framåt. Det är skönt, samstämmiga tankar om min kropp och välmåendet från olika kompetenser. Så hittar jag min bekräftelse på det jag söker när jag vill optimera min hälsa. Hur gör du?

13 kommentarer:

  1. Åååå, jag skriver under på vartenda ord! Jag var hos min naprapat veckan innan jag var hos dig senast, för första gången sedan sommaren. Normalt sett brukar jag ha massor av låsningar i bröstryggen och nacken efter 3-4 månader, men denna gång fanns det färre och de släppte lättare i nacken, och i bröstryggen fanns de inte alls! Jag är helt övertygad om att det är tack vare att du hjälpte mig att hitta rätt yogaform i början av juni, och att jag lyssnade på dina och hans råd om att vila från styrketräningen under sommaren och enbart yoga. När jag har ont i skelett eller muskler eller leder går jag hellre till naprapaten än kontaktar vårdcentralen. Har ingen som helst tilltro till "vanlig" ortopedi sedan jag för första gången träffade en naprapat för 10 år sedan. Ayurveda önskar jag att jag någon gång får förmånen att prova på. Tror att det skulle vara bra för mig... Men lite läskigt med reningsbehandlingarna (kräkfobi).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att det börjar bli bättre i din rygg Josefine! Jag har aldrig gjort någon kräkningsbehandling, det vet jag inte hur det går till.Tror att de flesta ställen inte har det, hörde att det har varit för tufft för många västerlänningar!

      Radera
  2. Ja jag ska erkänna att jag blir allt mer skeptisk till hälso- och sjukvården. Ibland har man tur och får träffa någon som är en människokännare och empatisk därtill, men det är en gång av hundra. Jag upplever att jag går ifrån vårdcentralen besviken varje gång. Känner mig inte lyssnad på. Men precis som du skriver möter jag det andra, det som känns bra, hos osteopaten. Jag mötte det också hos min f d rosenterapeut. Jag hoppas att vi snart släpper in alternativvården i Sverige också (jag syftar till annat än akupunktur nu). Minns inte om det var i Norge (eller Danmark?) som de har ett reikisjukhus. Det hade varit något! :-)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi ligger långt efter i det här landet tyvärr. I Tyskland har de ett helt annat system där man använder sig av olika behandlingsmetoder och skolor. Och du är inte den enda som är besviken på sin vårdcentral, det är mer regel än undantag så något är allvarligt fel på systemet.

      Radera
  3. Alternativvården kallas allt oftare för komplementärvård, för det är precis det det är (eller borde vara); ett komplement till den vanliga sjukvården. Alla behövs på sitt sätt, och om alla utövare kunde samarbeta och lyssna på och respektera varandras olika synsätt och discipliner så vore det underbart. Lägga undan prestige och egon, allt för patientens bästa.
    Vi som jobbar i branschen upplever ändå att det går framåt även om det verkar extra trögt i Sverige med just samarbetet. Våra nordiska grannar och många andra länder är mycket bättre på det. Men vi är på god väg, mycket beroende på att många människor idag är mer aktiva, söker alternativ och accepterar inte att avfärdas med enbart ett recept.
    Vad skönt att du hittar människor som hjälper dig. Det jag tror många upplever som allra värst i den "vanliga" vården är just det att det är svårt att hitta någon som är beredd att lyssna och engagera sig. Det ska helst vara enkla diagnoser och ett recept - varsågod nästa! Men det finns enormt mycket kompetens och även änglar inom den vården också, det gäller bara att hitta rätt och att vara envis och stark. Och vem orkar det när man är sjuk?
    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja absolut, alla behövs på sitt sätt. Men jag tycker att komplement låter för lite, det är olika sätt att behandla människor helt enkelt. Och när jag hördet det här http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/440486?programid=909#disqus_thread blev jag mörkrädd. Och klart är att det oftast är bemötandet som man som patient värjer sig emot. Att helt enkelt inte bli trodd, vad det än handlar om, att bli behandlad som om ens högsta önskan är att bli sjukskriven. Anmälningarna mot just bemötandet har ökat lavinartat, det säger något om hur vi blir behandlade.
      Klart det finns änglar i alla sammanhang men de är alldeles för få. Jag har träffat på så mycket ignorans, arrogans och ren idioti inom sjukvården när mina barn varit sjuka tyvärr. Och då är det lättare att strida, när det gäller någon annan. Men för egen del... nej det är sällan något gott som kommer ur det. Kommer du ihåg inlägget jag skrev för ett år sedan om ett minne från sjukvården?
      http://enaningomyoga.blogspot.se/2013/09/visst-gor-det-ont-nar-minnen-slapper.html

      Radera
    2. Ja, jag minns det inlägget. Det fick ett par poletter att trilla ner hos mig. Hade en jäkligt plågsam operation i underlivet när jag var i 20-årsåldern...
      Man säger gärna komplementärmedicin för att särskilja sig från det "alternativa", som många associerar med skrock, humbug och vidskepelse.

      Radera
  4. Jag har tyvärr bara dålig erfarenhet av alternativvården och även av den traditionella vården. Så nu skippar jag allt förutom Friskis som gör susen för kropp och själ. Jag måste lita på mig själv bara, och det går lite knackigt. men det hade nog gått bättre om jag verkligen LYSSNAT på mig själv, för det är nog där det hänger. Så tack för påminnelsen ! :-). Om jag verkligen lyssnar och följer de impulser som kommer, så kanske jag hamnar hos någon som kan vara till nytta så jag kan matcha dennes kunskap med min visshet.
    Som så ofta får du mig att tänka till :-)
    Ann

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så tråkigt för dig! Ja det är svårt att lyssna inåt, men skönt när man är på väg. Önskar dig lycka till att hitta rätt för dig!

      Radera
  5. Det här är så himla intressant! Tycker att den traditionella vården i Sverige är så enkelspårig, fyrkantig och bara vill bota symptom, inte hitta orsaken. I somras drogs jag med fruktansvärd smärta i översta delen av magmusklerna, i flera månader, grät av smärta varje dag ett tag. Stötte på det sämsta bemötandet hos sjukgymnasterna i kommunen som efter några frågor sa att tyvärr, det stämde inte med något de hört om, så de kunde inte hjälpa mig. Hej då. Fick sen jättebra hjälp av naprapat m fl, eller i alla fall en vilja till att hitta svar.

    Allt mer litar jag på alternativa metoder, även om man som du skriver får ha sunt förnuft, läsa på och verkligen lyssna på och lita på sin kropp och dess signaler. Så ja, jag gör nog ungefär som du :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tyvärr är det nog så att vi oftast uppfattar vården på det sättet, dvs de människor som arbetar där. Nu har jag flera vänner som är läkare och de säger också att det är ett svårt system att arbeta i, det blir inte bra för någon som det fungerar ibland idag. Skönt att du hittade rätt!

      Radera
  6. Ja jag hade nog aldrig blivit frisk om jag förlitat mig på den vanliga vården, som jag kastades runt och fick remisser för det ena och det andra. och när jag försökte tala om mina grundproblem så blev jag inte tagen på allvar.Så där blev jag inte sedd och bekräftad. Tackar mig själv för mitt sökande i den alternativa.(för jag litar inte på alla) Och bekräftelsen får jag i form av att jag känner mig starkare och när jag besöker min terapeut eller massör som ser enorm skillnad. Och då känner jag mig bekräftad på att vad som känns rätt för mig och det känns så skönt, helst när man valt en annan väg.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja man behöver vara stark för egen del, något jag haft svårt för faktiskt. Men idg är jag otroligt noga med vem som får göra vad med mig! Kram

      Radera