Det ösregnar. Hela natten har det vräkt ner. Befriande och skön luft att andas. Alla går över gården med stora gigantiska svarta paraplyer. De väntar på mig och går med mig så jag ska slippa bli blöt när jag går från ett hus till ett annat. Sista oljebehandlingen gjord idag. Kan inte säga hur lättad jag är. Just för att regnet är här och luften sval blir behandlingen inte lika intensivt varm. Förr gjorde man alltid den typen av varma behandlingar under monsunen. Idag ser vår moderna tillvaro annorlunda ut och nu för tiden är Treatmenthouse stängt under monsunen. Men vädret har ju sin egen agenda och det regnar lite då och då. Men det här regnet har jag inte sett tidigare. Det är mäktigt.
Har mest sovit och dåsat de här sista dagarna. Oljan gör att hela systemet liksom gås igenom ner på cellnivå och man sjunker. Det går inte att hålla sig vaken. En man har sovit fyra timmar före lunch varje dag, efter sin oljebehandling! Vi sover också, inte riktigt lika mycket men varje gång jag vaknar har jag varit djupt nere någonstans. Vet inte var jag är eller vilken dag eller vilken tid på dygnet det är. Helt borta på ett skönt sätt. Och när oljebehandlingarna är slut, är första delen av vår vistelse klar. Ikväll dricker vi olja med örter för att göra den inre oljereningen. Den sista delen av detoxen enkelt uttryckt. Jag ser fram emot det. Trots allt.
Idag fyller vår son år. Han blir 24 och jag förstår på ett plan inte hur snabbt tiden har gått. Hur sliten den klyschan än är Längtar hem en stund när jag tänker på honom. Vi bor ju i olika städer hemma så vi skulle förmodligen inte ha setts ändå, men just idag känns det lite långt bort. Jag höjer min mangolassi för honom och skickar alla mina goda önskningar, han har funnits i mina tankar hela morgonen. Tänkt på hur det var när han föddes. När barnmorskorna drog efter andan när han kom. Så lik sin pappa att det var komiskt. Massor med svart hår och ett tålmodigt temperament. Den snälla, starka, kloka och roliga killen som råkar vara min son. Han som föddes snäll och glad och bara har fortsatt så. Vänner önskar er en fin dag och hoppas ni får andas lika skön luft som jag gör!
Har mest sovit och dåsat de här sista dagarna. Oljan gör att hela systemet liksom gås igenom ner på cellnivå och man sjunker. Det går inte att hålla sig vaken. En man har sovit fyra timmar före lunch varje dag, efter sin oljebehandling! Vi sover också, inte riktigt lika mycket men varje gång jag vaknar har jag varit djupt nere någonstans. Vet inte var jag är eller vilken dag eller vilken tid på dygnet det är. Helt borta på ett skönt sätt. Och när oljebehandlingarna är slut, är första delen av vår vistelse klar. Ikväll dricker vi olja med örter för att göra den inre oljereningen. Den sista delen av detoxen enkelt uttryckt. Jag ser fram emot det. Trots allt.
Idag fyller vår son år. Han blir 24 och jag förstår på ett plan inte hur snabbt tiden har gått. Hur sliten den klyschan än är Längtar hem en stund när jag tänker på honom. Vi bor ju i olika städer hemma så vi skulle förmodligen inte ha setts ändå, men just idag känns det lite långt bort. Jag höjer min mangolassi för honom och skickar alla mina goda önskningar, han har funnits i mina tankar hela morgonen. Tänkt på hur det var när han föddes. När barnmorskorna drog efter andan när han kom. Så lik sin pappa att det var komiskt. Massor med svart hår och ett tålmodigt temperament. Den snälla, starka, kloka och roliga killen som råkar vara min son. Han som föddes snäll och glad och bara har fortsatt så. Vänner önskar er en fin dag och hoppas ni får andas lika skön luft som jag gör!
En hälsning till dig och din son! Följer dej med spänning, tack för allt du delar och lycka till med detoxen! Kram
SvaraRaderaM
Tack själv för att du läser och kommenterar. Kram
RaderaGrattis till dig och din son!
SvaraRaderaKramar
Tack!Kramar
RaderaGrattis till din son, och till dig som firar 24 år som mamma till just detta barn. Först när jag fick mina egna små förstod jag vilket mirakel varje litet liv är, och egentligen vill jag hellre fira mina föräldrar än mig själv på min egen födelsedag. Jag läste ett så fint citat ur en av Astrid Lindgrens tidiga flickböcker när jag var i hennes barndomshem i juli som jag gärna delar med mig av: "Min son ligger på min arm, det är en så späd liten tyngd, den känns nästan inte alls. Och ändå väger den tyngre än jord och himlar och stjärnor och solsystem. Om jag skulle dö nu idag, så har jag minnet av den ljuva lilla tyngden att ta med mig till paradiset, jag har inte levat förgäves."
SvaraRaderaVarma kramar
Tack Josefine, ja de där orden är fantastiska och säger så mycket. Varma kramar!
RaderaInstämmer med Marika, blir tårögd, Kram!
SvaraRaderaÅh Ulrika, tack. Kram <3
RaderaGrattis till både dej och sonen, en dag försent!
SvaraRaderaKram och värme!
Tack rara du, det värmer! Kramar!
Radera