fredag 22 februari 2013

Hur ser insidan ut?

Mer än ett kilo socker. I veckan. Äter vi i Sverige. Något är sjukt. Något är riktigt galet. När vi sockrar vår kropp inifrån och ut. När leder torkar ihop. När inflammationstillstånd blir normen. När det finns hur många berättelser av vanliga människor som helst som mår utmärkt efter att ha uteslutit kolhydrater eller minskat ner dem kraftigt. Tagit bort sockret. Det finns seriös forskning. Långa studier på människor med olika kost. Och då pratar vi om lågkolhydratkost. Som visar det som fler och fler experter påvisar.
   Jag blir ledsen när jag läser i boken  Ett sötare blod. Ledsen för att vi varit så vilseförda. Men också ledsen över att det är sjukt många i etablissemanget som ändå försvarar en sockerkost. För det blir ju socker det vi äter av kolhydrater. I kroppen. Jag kan se ibland att många försvarar kolhydratätandet med att de är smala.  Jaha. Men handlar det bara om det? Nej, en liten del kanske, och för en del, men för de flesta handlar det om hälsan. Och de går ner i vikt på köpet. Det är lite annorlunda fokus. För vad gör vi samtidigt med insidan? Den som vi sockrar hela tiden. Vi skapar inflammationer. Cancer växer av kolhydrater. Vi får ont i leder. Krångliga magar. Uppsvälldhet och annat skräp. Och även om du inte känner av det på det sättet i kroppen så sätter sig förmodligen sockret på ställen som du kommer att känna av när du åldras. Kanske täpper det till ådrorna så att hjärtinfarkten finns där som en naturlig konsekvens? Jag vet inte. Jag vet att det här året som jag ätit annorlunda har mitt välbefinnande ökat. Jag sover bättre. Magen är lugn och icke-svullen. Jag äter mig mätt. Jag orkar mer. Känner mig starkare på alla sätt och vis. Det där kilot socker varje vecka, det äter inte jag i alla fall. Inte längre. Det är skönt. Att sköta om sin kropp och sig själv på många sätt är viktigt. För mig har yogan varit startskottet till allt det andra. Det är också härligt när man känner effekterna av maten. För maten är medicin, det är min övertygelse. Och att låta det ta tid eftersom kroppen är ett komplicerat "maskineri" så behöver den tid på sig att hitta tillbaka till det tillstånd där vi mår bäst utifrån de fysiska, biologiska varelser vi är. Våga vägra snabba kolhydrater och socker! Ha en skön helg på det!

10 kommentarer:

  1. Hur äter du? Kan du inte berätta, det du skriver är viktigt och spännande och jag blir nyfiken.

    Jag utesluter inte kolhydrater: äter mängder med grönsaker och en hel del frukt. Äter även grovt bröd. Äter inte så mycket pasta, ris, vitt bröd. Nästan inget fikabröd, inget godis (annat än någon bit mörk choklad då och då).

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För att svara kortfattat; jag äter inte socker, stärkelse eller kolhydrater. Så jag äter inte pasta, ris eller potatis. Jag äter mycket grönskar, främst de gröna. Fett i form av avocado, oliver, nötter, smör och grädde, fetaste varianterna. Protein i form av ägg, fisk ibland, kött ibland, ekologiskt naturbeteskött eller vilt. Jag äter inte skaldjur. Jag äter inte frukt, detta pga att frukt innehåller mycket fruktos som bryts ned i levern direkt (som alkohol) och förvandlar sockret till fett. Tidigare var jag riktigt besatt av frukt, men det triggar faktiskt mitt sötsug har jag upptäckt så det är uteslutet nu i stort sett. Någon gång kan jag äta någon frukt, däremot äter jag bär som hallon, blåbär, lingon osv. bär som växer här hemma. Jag äter tillskott med Omega3 och D-vitamin.
      Mörk choklad någon gång, helst 70-80 %-ig utan socker om man hittar det. Kram!

      Radera
  2. Hej fina Annika,

    Jag håller med dig. Sockret gör oss sjuka. Många av dagens välfärdssjukdomar beror till största delen av det höga kolhydratintaget, det är jag säker på.
    Jag väger inte så mycket, 54 kg till mina 169 cm. men valde ändå att äta lågkolhydratkost för att må bra. Att känna mig pigg och full av energi, sova bra, slippa värk i axlar och armbågar...det är anledningen för mig...och jag märker en stor skillnad. Tänk vad man kan "vänja sig" vid lite småvärk (tennisarmbåge och inflammation i axel), trötthet som man tror är "naturlig" osv.

    Mitt nektarinträd, visst är det fint ❤ Jag fick det i present för några år sedan och det ger sååå gulliga mininektariner som är goda att äta.

    Jag gillar ju exotiska träd och har flera citronträd, olivträd och granatäppleträd till exempel.

    Kram och ha det gott!
    Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt, det är ju välmåendet och hälsan som är nummer ett oavsett om man är smal eller inte så mår vi inte bra på socker helt enkelt. Ju mer jag läser om det och tar del av forskning ju värre blir det med sockret och inte bara den rena formen utan allt som kroppen omvandlar till socker i kroppen från andra kolhydrater.
      Åh tack för informationen, ska nog önska mig ett nektarinträd :) Stor kram!

      Radera
  3. Jag vet inte när jag senast köpt ett sockerpaket. Har visserligen inte hunnit baka särskilt mycket de senaste åren, men ändå. De gånger vi svängt ihop en kladdkaka har jag tagit mer än hälften mindre av angiven sockermängd och det har funkat finfint det med. Bara tanken att vispa ihop 3 dl vitt socker med 3 ägg för att få ihop en kaka gör mej illamående.

    Så det raffinerade sockret har jag absolut dragit ner på och är noggrann när jag handlar att inte onödigt tillsatt socker finns i varorna.

    Hela familjen mår bra av det. Och jag känner en söt(!), liten stolthet när vi är hos någon på fika och dottern efteråt säger, "mamma, de hade jäääättteesött fikabröd det var nästan äckligt" :)

    För det GÅR att avvänja sig från den söta smaken. Jag har fajtats mer eller mindre hela mitt vuxna liv med det, för jag älskar sött! Men nu idag, efter kostrevideringen så behöver jag inte smaken särskilt ofta. Visst det är gott ibland, men jag känner direkt att jag varken behöver det eller mår bra av det.

    Och du Annika är nog en av de som inspirerat mej mest, fast jag först mest bara suckade litegrann :)
    KRAM fina!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack Nina för det! Upplevde mig själv lite jobbig i början, som en slags profet som bara var överdriven :) Jag åt inte sött som barn, kunde spara godis till det blev gammalt, men i tonåren hände något och jag blev besatt av det söta...Nu har jag lärt mig identifiera vad som jag går igång på och det är skönt när man hittar sina egna nycklar.
      Stor kram!

      Radera
  4. ..det blev den mjukt grårosa som du trodde :) och här äts tyvärr alldeles för mycket socker också. märker min dotter är särskilt tokig i det. Försöker råda bot...försöker ..

    kramar en lördag, Lycke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah va kul! Och fint. Man får hitta alternativ, det finns så mycket gott att äta utan socker. Titta in på Nillas Kitchen, det är en sajt jag tror skulle passa dig :) Jag gillar den jättemycket. Kramar en söndag eftermiddag

      Radera
  5. Har precis läst högt här i bilen för min man:) Så mycket intressant du skriver! Vi har också lagt om vår kost och mår så mycket bättre!! Maken och dottern har även börjat med Yoga och mår så bra sv det. Tack för dina alltid så kloka ord och betraktelser!!

    Varm kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Milla! Tror vi alla har allt att vinnandes vi tittar inåt

      Radera