Hennes ögon var mörka och vänliga. Hennes hud som skuren i mörkt blankt trä. Bindin i hennes panna lite större vissa dagar. Strax bakom strandhyddorna fanns det olika hus. Ställen där människor bodde med den obligatoriska blå plasten underst och palmblad överst. Hennes hus var av mer beständig karaktär. Blommorna färska i plastbyttan varje dag. Om man kom med sandiga fötter fick man först ställa sig i en vattenbalja för att få bort det mesta. Sedan tassa in. Och hon torkade bort resten av sanden med en mjuk handduk. Sai Baba kallade hon sin plats. En plats för ayurveda och massage av olika slag. D och jag gick till henne flera gånger under vår semester. Kom man på morgonen gick hon runt och stökade medan man la sig till rätta på bänken. Hon sjöng, bad till gudarna, stänkte något i hörnen och var som friden själv. Och den oljemassage som ayurvedan kanske är mest känt för, Abhyanga, med hennes händer blev kroppen som mjukt smör. Hon strök bort knutar och blockeringar. Det doftade sandelträ hos henne. Och rökelse, av en odefinierad sort för mig. Eller Shirodara, oljemassagen i pannan och huvudet som gör att alla bekymmer flyter bort och man blir lätt i tanken ... Just idag längtar jag till hennes lilla hus. Till oljemassagen. Till friden hos en annan människa som kan påverka så mycket. Utanför mitt fönster är det snö igen. Solen lyser trevande och jag vet att det går att få abhyanga här hemma också. Men det blir aldrig på samma sätt. Förstås. Hur ska det kunna det? Men det är ändå gott nog. Till mig. Ska nog boka mig en tid. Abhyanga!
Låter underbart och jag känner mig lite lättare bara för att jag läser det.
SvaraRaderammmmm....har aldrig prövat. men det låter extra lockande såhär på morgonen när dansen har slitit på kroppen dagen innan. stel och smärtsam.
SvaraRaderaBlir nyfiken, vart kan man få behandling? Skulle vilja veta mer om ayurveda, få veta "vad jag är". Några tips vart jag kan vända mig?
SvaraRaderaAllt gott/Marie
Abhyanga!
SvaraRaderaJa!
Jag gör det hemma, ibland varje vecka, ibland bara ett par gånger i månaden, ibland en period varje dag. Breder ut stora handduken på badrumsgolvet och häller olja i handflatorna. Värmer den. Masserar in mej från topp till tå. Långsamma, sega drag längs med musklerna och så runda rörelser över lederna.
Speciellt kalla dagar, eller när jag annars är frusen, längtar min kropp efter oljan och värmen som sprider sig.
Har också lyckan att få Abhyanga hos min ayurvedarådgivare - alltid välkommet!
Marie, jag vet inte var man kan få behandling. Vet att det finns en del aktörer här och där när det gäller ayurveda, sedan vet jag inte hur skickliga de är eller hur mycket och var de har lärt sig det de kan. Om du förstår hur jag menar? Ayurvedan är så enormt komplex och man har sin dominans i en dosha men det kan vara en annan dosha som man behöver balans i. T ex hela västvärlden har väl mer eller mindre obalans i sin vatta pga hela informationsflödet och hur vi fullkomligt blir bombarderade i våra sinnen med intryck :)
SvaraRaderaJag åker på ayurvedisk massage utan Örebro på något som heter Birgittas Hälsokälla i Hallsberg. Henne kan jag varmt rekommendera för just massagen. Hon har också utbildat sig i Indien.
Den bästa rekommendationen tycker jag är när andra människor rekommenderar.
Lycka till!
Nina - låter som du hittat en bra rutin. Och det låter skönt. Jag brukar smörja in mig med olja FÖRE duschen, jätteskönt!