onsdag 29 augusti 2012

Säger mig något

Tre gånger. Tre gånger har jag skrivit upp mig för att testa Kundaliniyoga. Och tre gånger har det inte funkat för mig att gå. Nej, jag vill inte byta stil. Jag är helt frälst på min egen yoga. Men lite mer för att få ett hum om något som jag läser om hos er som bloggar om det. Och jag tar det som ett tecken. Att jag inte ska testa. Nu. Sen vet man aldrig. Men det händer mig väldigt sällan att jag får ställa in eller avboka sådana här saker. Och nu tre gånger. Det säger mig på något sätt något. Men absolut inget om själva Kundaliniyogan, det hoppas jag ni förstår att jag menar. Z säger också att den stil man tränar, den tränar man. Oavsett vilken det är, man hoppar inte mellan olika stilar. Man måste ge sig själv chansen att landa i en form och sedan kultivera den. Och vi vet ju att yogan tar tid. Som den måste få. Så utan någon som helst jämförelse är nog inte Kundaliniyogan något för mig att prova. Just nu. Lite nyfiken är jag ju men jag får helt enkelt vänta. Kanske kan jag åka till Finland någon gång och testa på en yogastudio där :) Hur gör du? Tränar du olika stilar eller förmår du hålla dig till en?

14 kommentarer:

  1. Efter drygt åtta år med ashtanga så behövde jag något annat. Började med yin & efter det vidare till kundalinin. Den medicinska yogan som jag har gått utbildning i bygger på kundalinin så jag räknar det som samma form. Tror att alla som har yogat en längre tid oavsett stil strävar mot samma mål. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag tror också att all yoga strävar mot samma mål. Men jag tror inte riktigt på att hålla på och blanda. Det är ju en sak, som du har gjort, tränat något länge så du känner hur det fungerar för dig och så har du bytt och gått vidare för det som är rätt för dig. Det jag menar är att träna olika stilar sida vid sida. Om du förstår? Kram!

      Radera
  2. Jag är nyfiken på alla olika yogastilar som finns, men känns som om det ligger något i det du skriver. Att landa. Jag längtar tills yogan drar igång nästa vecka:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja man kan ju liksom inte bli annat :) Jag kan också se vissa generella saker i kroppar som tränat samma stil och som kommer till mig sen. Det är väldigt intressant. Och ja jag längtar också!

      Radera
  3. Jag hoppar in och testar i bland. Provade på Kundalini på festivalen...men...Bara så där för att liksom se. Tänkte gå på en lektion i höst där en tjej håller på med Scaravellis metod...vet inte vad det innebär men jag har kompisar som gjort mig nyfiken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Scaravellis metod, det handlar säkert mycket om din ryggrad. Spännande! Och ja, testa lite är ju en sak men resten - jag är tveksam. Kram

      Radera
  4. Skulle vara en överraskning, minst sagt, om du plötsligt stod utanför dörren när jag öppnade shalan någon kväll ♥ ♥ ♥ Varmt välkommen är du :)

    Förstår hur du menar.
    Jag har ju haft en rätt kringelkrokig väg när det kommer till yoga och känner nu för första gången att jag landat och att jag VILL landa. Förut hade jag en oro i kroppen och kände så tydligt att jag inte var redo att landa, på riktigt, i någon av de yogaformer jag höll på med. Så var det nog de första månaderna med Kundaliniyoga också - att jag inte riktigt vågade ge efter och krampaktigt höll fast vid min vinyasa. Idag har jag inte längre något behov. Tvärtom blir jag rätt stressad om jag gör vinyasayoga, känner så tydligt att det inte är något för mej längre. Har liksom märkt att KY har sin egen "vinyasa" och att den täcker alla mina behov.

    Sen kanske någon hittat ett par yogaformer, som känns skönt och rätt kombinera. Tror det det hänger mycket ihop med hur ens yogaresa ser/sett ut. Vet att tex. ashtanga yoga och yinyoga är en superb kombination och det finns ingen konflikt i det, som jag ser det. Tror att mycket bygger på vilken tradition man börjat följa, en del yogaformer är helt enkelt "mindre kompatibla" med andra?! Tja och hmmm, tåls att fundera på i all oändlighet.

    Sat Nam ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja eller hur, vi kan fundera och tänka och prova hur länge som helst. Kanske. Vill bara inte att det ska ta fokus från något som främjar mig mest även om det är motigt ibland. Ja tänk om jag står där en dag! :)
      Stor kram!

      Radera
  5. Ja och nej svarar jag. Men mestadels ja (till att hålla mig till en stil). :) Jag blandar lite. Har med mig en del av Iyengaryogan främst i min uppvärmning just för att lära mig att sträcka på mig ordentligt. Har alltid gått med hopsjunkna axlar och har fått gamnacke p g a detta samt för mycket häng vid dataskärmen. För att arbeta bort detta behöver jag ha med några sådana övningar. Annars blandar jag nog inte direkt. Kanske att de fem tibetanerna (som jag använder mig av nu) inte hör till kundaliniyogan men det är övningar som känns rätt att göra. Det har dessutom varit skönt att ta en liten paus från kundaliniyogan nu under sommaren. Tänker att det blir dags för nya friska tag när utbildningen startar. Det är ju min grej! Kan sakna hatha yogan ibland men de gånger jag försöker mig på några övningar så tar det bara emot.
    Jag välkomnar nu hellre min konditionsträning vid sidan av KY.

    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina synpunkter och det låter fint när du beskriver vad du hittar som funkar för dig. Tror KY kommer att bli toppen för dig! Stor kram!

      Radera
  6. hej rara. som du vet så tränar jag inte ännu, men jag vet lite det där eftersom jag har en väninna som håller på med yoga. hon håller sig väldigt mycket till sitt men det är ju hon. jag skulle nog följa mitt hjärta..försöka i allafall. förstår att det är mycket involverat..! och Liten verkar trivas fint på dagis. men det är alltid lika svårt i början att just släppa..tränar på det idag.
    tycker du är bra. bara följ ditt hjärta. det är ju det som är meningen..kallet liksom kan jag tänka. men jag ska egentligen vara tyst när jag inte är insatt i yogavärlden tror jag ( ler )

    kramar Lycke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Asch inte ska du vara tyst, jag vill ju ha en dialog vet du :) Följa hjärtat är alltid viktigast. Kramar om dig min vän!

      Radera
  7. Jag kombinerar asthanga med yin-och restorative. Yin-och restorative är ju inga egna yogaformer egentligen utan ska mer ses som ett komplement. Det är också så jag använder den.
    Jag började med kundaliniyoga, för många år sedan, men jag fastnade inte. När jag började med asthanga visste jag inte så mycket om yoga, för mig var allt yoga (om du förstår vad jag menar), men då kände jag direkt att det var precis den formen jag letade efter (utan att egentligen veta om det)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja så har jag förstått att många gör som utövar Ashtanga. Tänk, att man kan känna så direkt när man testar något utan att veta, samma för mig! Kram!

      Radera