måndag 25 januari 2016

Kors och tvärs

Fick mig att tänka på Malena Ernman på flera sätt
Jag har på något sätt fått lov att tänka kors och tvärs i mina upplevelser. Här kommer lite kors och tvärs. Att vistas i en miljö, i ett land där det inte finns någon reklam. Jag tror inte jag kan riktigt beskriva hur vilsamt det har varit för mina ögon. Hur befriande det varit. Trots att det har varit en slags diktatur vi befunnit oss i. Det enda som har funnits har varit politiska slagord här och där. Men det här andra bombardemanget vi alla utsätts för, medvetet och omedvetet, det gör något med oss. Precis som det gör med dem som slipper det. Jag har sett alla former av kvinnokroppar. ALLA former. Men där ingen har dolt sin kropp. Tvärtom! Det har varit kroppsnära intill skinnet, tajts och linnen har varit trenden. Det är inte så att de har varit stolta och sträckt på sig. Det är inte heller så att de har hukat sig eller draperat sig i stora tygsjok eller annat. Det har heller inte känts sexualiserat någonstans. De har bara varit. Helt enkelt. Oavsett storlek. Och det slog mig direkt de första dagarna i Havanna, innan vi reste vidare, över hur otroligt befriande det var. Och det gav mig också en insikt i att jag har koll på mig och hur jag ser på mig. Även om jag känner mig hyfsat befriad i synen på mig själv, så lever jag ju i en kultur där vi alla utsätts för granskning. Och jag tror att om vi tittar in i oss själva, när vi vågar vara oss själva lite mer så befriar vi inte bara oss utan även andra. För det syns. Och man noterar det. Medvetet eller omedvetet. Men summan blir större hela tiden av oss som bejakar våra kroppar OAVSETT om de passar in i någon slags snäv modell över vad som gäller. Jag tycker att befrielsen rullar på här hemma. Men när jag gick på gatorna och stränderna i ett land utan reklam så insåg jag hur otroligt långt före oss de ligger. Det var skönt. Det var lite smärtsamt att inse. Men kan de, så kan vi. Eller hur?

Sista kvällen i Havanna åt vi middag på Hotel International, ett fantastiskt ställe och gudomlig mat. Vi hade våra sista rena klänningar på oss och mitt under middagen så fick vi en operaföreställning. Det var enormt vackert. Jag rös och njöt i en salig blandning. Det var tre män och en kvinna. Hon får symbolisera mina tankar om fria kroppar. De alla får symbolisera det vackra i den kultur som man lyfter fram så oerhört mycket på Kuba. Kulturen som man värnat om vare sig det gäller musik eller andra konstnärliga uttryck.

10 kommentarer:

  1. Inga tuktade kvinnokroppar och ingen reklam!!! Det låter som en dröm :) :) //I

    SvaraRadera
  2. Det går inte ens att föreställa sig, ingen reklam. Vi bombarderas ju. Förstår att det måste ha varit befriande. Och inspirerande att se alla dessa kvinnor, som just bara är. Härlig läsning! Får mig ännu mer att vilja bejaka mig själv, precis som jag ser ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt när man blir inspirerad att känna inifrån och ut att man duger. Ja det var otroligt befriande. Och väldigt ovant!

      Radera
  3. Jag som har tre döttrar skulle gärna vilja få mer av den varan, men med deras instaflöde och allt annat är det nog svårt att stoppa. Vi får nog satsa på mer utbildning att lyfta tjejer att de duger som de är. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja precis så tror jag. Sedan finns det ju goda aktörer som genusforografen och andra som lyfter problematiken några nivåer. Tänker att du också är en fin förebild för dina döttrar. Kram

      Radera
  4. Jag tror att just reklam sabbar mycket, omedvetet.
    Vi liksom sköljs över av snabba bilder och inbakade meningar.
    Som har ett budskap som inte alltid är sunt, varken när det gäller kroppar eller lycka.

    Jag kommer ihåg det från när jag var i Gambia.
    Hur kvinnorna var helt obrydda, om former, kroppshår och utseende.
    Och hur det smittade av sig på ett underbart sätt.
    Det själsliga och familjerna kom först.
    Det är vackert! Och något att jobba för.

    Kram (ps, en ren egoboost för mig att du är hemma igen, har saknat dina inlägg)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack Hannis, det behövde jag ❤️️ Ja reklamfrittvar underbart! Kram

      Radera
  5. Det låter som en dröm att slippa reklam. Jag HATAR reklam!! Jag tyckte det var en dröm att slippa nyheter när vi var på Kanarieöarna, man kunde glömma allt elände för ett tag.
    Kul att du är hemma igen, ser fram emot att få läsa om vad ni varit med om (och se fina bilder).
    Kram Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag avskyr dålig reklam också men kan gilla smart reklam, som får oss att tänka till typ Benetton tidigare. Men det medta är skräp tyvärr. Kram och tack!

      Radera