måndag 4 januari 2016

Vidga våra vyer

Jag går till skomakaren, en man jag "känt" i 30 år, men nu är det länge sen jag var där. Han blir uppriktigt glad, vi pratar och skojar. Jag berättar att jag har två barnbarn nu, han blir så glad att han lutar sig över disken och kramar mig! Han säger; kom hit ofta, du behöver inte ha ett ärende, dig kan man inte få nog av! Det är så befriande osvenskt och jag älskar det. Och ja, han är inte född här, han är kurd och kom för många år sen till Sverige. Tänk vad vi behöver blandas upp med varandra. Människor. Som kan berikas av att vi är lite lite olika och så växer vi. Samtidigt väldigt lika. Den här mannen och jag, vi är mer lika varandra i sättet än många av de människor jag mött i mitt jobb. Jag vill leva mer så, berika mig i vardagen av alla små möten.
   Går in och äter husmanskost på ett litet matställe jag aldrig sett tidigare. 55 kronor för hemlagad mat. Hemgjort potatismos och hemgjorda köttbullar. Jag tror hon kommer från Iran, som serverar mig min mat med ett stort leende. Ja, jag vill ha dem här i min stad. Vi klarar oss inte utan varandra. De som tagit sig till mitt land och så jag, vi.
   Min bästa yogavän kommer från Norge, hennes man från Danmark. Flera av mina bästa bloggvänner kommer från Finland och andra bor i England, Italien och Canada. Jag har släkt i USA. För några hundra år sedan kom mina förfäder från Belgien, de kom för att arbeta med silver, min pappas släkt kommer från trakten kring Sala silvergruva.
   Om vi gräver lite så hittar vi alla banden till andra platser, länder och kulturer. Ska vi inte värna det? Ingen människa är illegal. Mötena, människor och framtiden som tvinnas av detta. Att vi har infört gränskontroller är obegripligt. Jag skäms. Låt oss alla stå upp emot det som nu drar igenom vårt land.
   En avlägsen bekant åker till Lesbos idag för att arbeta som volontär en vecka. Jag har skickat pengar till henne. Det ska bli spännande och förstås lite hemskt att följa henne. Tänker att jag nog åker dig jag också, som volontär när skitstormen lagt sig och jag kan andas igen. Det finns så mycket jag vill. Så mycket jag kan. Vad säger ni? Ska vi vidga våra vyer lite till?

12 kommentarer:

  1. Absolut och jag har tänkt länge på att jag gärna skulle ha fler vänner från andra länder, vi måste börja tänka mer att vi är världsmedborgare. Jag hoppas absolut på vidgade vyer 2016! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Världsmedborgare. Fint ord. Jobbade på en flyktingförläggning för 20 år sedan, men det blir skillnad att möta människor på andra sätt än i jobbet också. Kram!

      Radera
  2. Japp, klart vi ska!! Jag älskar att "resa över hela världen" på hemmaplan, alla möten med alla underbart berikande och spännande människor!! Gott Nytt År till dig, kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt! Gott Nytt År till dig också ❤️️ Kram

      Radera
  3. Å vilket underbart inlägg!!! Kan bara skriva under på detta. Många kramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack min vän! Kramar ❤️️

      Radera
  4. Tack för det värmande inlägget! Visst behöver vi varandra och berikas av varandra. Ingen människa är illegal. Alla är vi världsmedborgare
    Kram
    Gunilla

    SvaraRadera
  5. -Tänk vad vi behöver blandas upp med varandra.

    Kurder vill helst bara vara med kurder.

    SvaraRadera
  6. -Tänk vad vi behöver blandas upp med varandra.

    Kurder vill helst bara vara med kurder.

    SvaraRadera