Glad, lättad och levande

Idag när jag loggar in på min dator så tänker jag på en blogg som jag följer; I kroppen min. Vågar knappt kolla om det står något. Ibland när man surfar runt hamnar man på bloggar och sidor som man inte vet hur det kom sig. Men där man fastnar. Den här killens blogg berör mig som få. Och jag är trött och lite less, det regnar och elen har försvunnit i halva huset. Vattnet sipprar fram i kranen och utanför huset huserar en grävmaskin. Men vad gör det? Jag får lite perspektiv när jag läser om Kristians färd i sjukdomens land. Och han lever! Jag blir glad fast jag inte känner honom. Glad, lättad och lite rörd. Nätet är fantastiskt på så många sätt. Och jag tycker om människor som jag aldrig träffat. Tycker mycket om till och med. Visst är det berikande? Och det som en del tycker är konstigt, att lämna kommentarer hos de som de inte känner - men ändå läser hos, för mig är det precis tvärtom! Jag kan inte låta bli att kommentera :) Var jag än läser Och idag kan jag inte låta bli att länka till en ung killes blogg och hans helt makalösa språk. Han lever. Och jag. Och du. Låt oss bara ta det lugnt och låta livet fortskrida och samtidigt njuta av tillvaron. I det lilla. Jag säger det till dig, men lika mycket till mig själv.